Att ha rätt i min verklighet är inte detsamma som att alltid ha rätt i en annan persons verklighet. Detta har jag lärt mig under min sjuskrivnig för återhämtning från min utbrändhet. I början skulle alla saker ligga på sina rätta platser och stackars de som inte lade dem på rätt ställe.
I dag känner jag tacksamhet för vad de de gör inte för vad de inte gör. Hur ska jag kunna fortsätta få hjälp av min familj om de alltid får höra att det inte är rätt det de gör? Jag är uppvuxen med en mamma som aldrig var nöjd med det jag gjorde. Detta ledde till att jag inte hade fått lära mig hur jag skulle sköta ett hem. Så i 15 år har jag betett mig som mamma "Allt ska vara på mitt sätt" - alltså mitt rätta sätt. Det blev inte ett sunt liv, men det har jag fått idag. Idag känner jag oerhörd tacksamhet över vad människor gör på sitt vis inte vad vad jag anser är det rätta sättet.
Det viktiga är att må bra - inte att ha rätt.
Cattis
3 kommentarer:
Du har helt rätt. Jag har varit lik dig men när jag kom hem efter ett längre utlandsuppdrag bestämde jag att killarna får ha det "ostädat" om de så vill. Det behöver inte vara mina normer som är "det rätta".
Du har så rätt Cattis!! Kan inte säga annat än att jag är på din sida *ler*
ha en fin lördag,kram!
Härligt med lite självinsikt
Skicka en kommentar