"Lite" bloggtorka

Jag har inte känt att jag har haft något att förmedla här under några dagar. Ibland blir bara allt skrivande för mycket och då får det minsann pausa lite. Jag har justerat min medicin oxå och då trillar jag ner lite i måendet innan jag mår bättre igen. Men de dåliga dagarna borde vara över snart och då kommer inspiration och glädjen att skriva tillbaka, det är jag övertygad om.

Jag har fått tillbaka kommentarer från läraren angående min inledning på boken. Det var positivt och otroligt många bra tankar om hur jag ska gå vidare. Denna kurs som jag läst denna termin har hjälpt mig i mitt bokprojekt oerhört mycket. Det ska bli roligt, spännande och alldeles underbart att fortsätta att skriva på boken nu i sommar.

Jag hoppas ni alla får en fin måndag idag - här där jag sitter nu, skiner morgonsolen in genom fönstret på mig så det lär bli en fin utomhusjobbardag för mig.

Rätt nere

och allt är jobbigt. Jag jobbar på att fixa till de friska tankarna samt att få vardagen att fungera, men det går så långsamt.

Samtidigt som allt är jobbigt så fick datorn åka till doktorn för en liten undersökning, men sen ville den inte som doktorn ville så nu vet jag inte när den kommer hem igen, bara inte allt försvinner på den, då då då vet jag inte vad jag gör.






Ha en härlig måndag och vecka - jag ska göra så gott jag kan

Något att fundera över

Åsa skrev i en kommentar Hur gör du för att få dig att må så dåligt? ingen rolig kommentar att få när jag är inne i självömkan och dystra tankar, men en mycket befogad fråga inser den friska Cattis.

Eftersom jag har mer än en sjukdom som drar ner mina tankar så skyller jag på den ena(bipolär) just nu. Det är ju enklare att skylla på en sjukdom än att ta tag i problemen, eller hur? Jag vet VAD jag kan göra för att må bättre, men när jag är trött är det lättare att skylla på medicineringen m.m.

Detta kan jag göra för mig idag:

* Skriva här
* Ringa 12-stegsvänner
* Vara mer ute i friska luften

Detta är tre små saker som jag kan göra för mig själv just nu. Inget jobbigt alls egentligen, men ack så påfrestande när jag ger de mörka tankarna utrymme.

Just nu i skrivande stund är det lätt inom mig och jag är tacksam för att jag vågar ventilera mina tankar här, eftersom jag märker att de hjälper mig. Idag ska jag skriva en uppgift hur jag utvecklats under hösten i mitt skrivande när jag gått Kreativt Skrivande II. Det blir nog inte så svårt att skriva och förmodligen mår jag ännu bättre efter de raderna.








Jag önskar er en fin måndag - själv ska jag ta hand om mig med de tre små sakerna som jag ska göra för mig själv idag

Ny dag - nya utmaningar

Idag ska jag vara en bra mamma. jag ska skjutsa 16-åringen och hennes bästis till Malmö så att de kan shoppa loss riktigt. De hade planerat ett Ullared-besök den 21 april 2010, men kompisen blev påkörd den 18:e. 6 veckors sjukhusvistelse x antal operationer och rehabilitering efter det som fortfarande pågår. Jag lovade dem att skjutsa dem dit de vill och shoppa när de orkade och ekonomin tillät det, och idag är den dagen här.

Själv vill jag ingenting, men den friska Cattis är övertygad om att jag kommer att skratta mycket eftersom min bästa kompis Jenny ska med. Den sjuka Cattis, vill bara dra täcket över huvudet. Men idag tar den friska,sunda över och nu kör vi till Malmö och dricker te och köper kanske lite garn. Mina största intressen förutom joggingen, men premiärturen för 2011 gjorde jag igår så jag skippar den idag.

Ikväll börjar mitt favoritprogram på tv Let's Dance. Det programmet gör mig sååå glad så förhoppningsvis blir bloggen glad snart igen.

Hoppas ni alla får en skön klämdagsfredag vad ni nu ska hitta på - själv ska jag förhoppningsvis skratta, dricka te och handla garn med tre fantastiska tjejer.

Ny dag - nya tankar

TACK, Åsa, Uffematten och Annelie för era kommentarer igår. De värmer mer än ni kan ana. Jag mådde bra i går förmiddag, sedan kom de mörka tankarna igen. Jag hade lite som gnagde inom mig som jag ville prata med maken om och sen kändes det bättre. Jag har förståelse från maken om hur jag mår och vad jag orkar, och det är nästan jobbigt att han förstår så mycket. När jag mår som sämst retar jag ju mig på allt, så varför ska ha vara så förstående? ;)

Jag var på alanon(12-stegsmöte för anhöriga till alkoholister) igår kväll och det var magiskt (sa alla), men jag kände inte det. Trist.

Idag är en ny dag och jag mår bra just nu och jag är övertygad om att jag kommer att känna glädje idag för jag ska ut och springa med mina hundar. Jag vet att kropp och själ kommer att må mycket bra när jag nu ska komma igång med joggingen igen.

Röd dag idag och för tredje året i rad ska jag och min syster till kyrkan kl 18 ikväll. Det kommer att sjungas fina julpsalmer samt en hel hög med fina sånger som gospelkören ska sjunga. Det blir nog fint att få sitta där en timme.


Jag önskar er alla en lugn och fin trettondedag - jag ska försöka göra så att den bir fin för mig.

Vad har jag gjort för mig själv?

Jo,

*jag svarade i telefonen (brukar annars låta bli det när jag är i min lilla bubbla)igår när en mycket viktig vän ringde. Och hennes bekymmer var så mycket värre än mina. En översvämmad lägenhet som inte går att bo i på över 3 månader. En flytt med två små barn är ett måste. Det lättade mycket inom mig efter det samtalet. Det är en vän som är med i 12-stegsprogrammet så vi hade ett fantastiskt samtal.

*jag ringde min sponsor och fick ur mig allt och med lite feedback och förståelse från henne angående mina sjukdomar så blev tankarna lite ljusare även efter detta samtal.

*jag mailade min lärare och bad om att få lämna en tenta två dagar efter deadline, det gick bra

*jag ringde och bad att få ett samtal med min läkare och han ska ringa så fort han kan.

*jag gav mig tid att virka i lilla fåtöljen och en basker blev klar.

Det är nämligen så här: Jag fick diagnosen bipolär klass II (en lindrig form av manodepressiv) för 10 månader sedan och det är troligtvis en justering av medicinen som måste göras för att jag ska komma ur svackan. Jag har svårt att se på mig som jag var innan jag fick diagnosen för jag är ju ett riktigt "psykfall" som jag säger med glimten i ögat. Jag är nog den ende som ser annorlunda på detta för min familj tycker att jag är samma underbara människa som innan den diagnosen, men jag vet inte det jag. Min sponsor sa att om jag jobbar mer i programmet kommer det att kännas bättre, hon visste många inom OA(Overeaters Anonymous) som oxå har den diagnos som jag fått och de mår bra när de tar hand om sig själva extra mycket.

Jag ska verkligen göra vad jag kan för att få må bättre, det vet ni alla att jag gör. Här kommer då även mitt skrivande in i bilden. Min sista uppgift i kursen Kreativt Skrivande II ska handla om min egen utveckling uner denna kurs, den utveckling jag fått av lärarnas och kamraternas respons. Det jag tagit till mig av litteraturen m.m. Detta ska jag skriva om och lämna in på måndag. Jag ska nog börja med denna uppgift idag, för jag tror att den gör mig gott inombords att skriva i det mående som jag befinner mig i just nu.





Jag kan inte påstå att jag är så här glad som denna gubben är, men jag är i alla fall gladare just nu än jag varit på några dagar och det räcker åt mig att få känna så.

Jag önskar er alla en finfin onsdag - jag ska göra så gott jag kan med min dag som ska avslutas med ett alanonmöte(12-stegsprogram för Anhöringa till alkoholister)

Hur kan jag må bättre?

Vilken fin dikt NallePuh och den passar mig just nu. Jag som har börjat isolera mig fast jag vet att det inte är bra för mig. Struntar i allt som jag vet att jag mår bra av, däribland skrivandet och mina vänner.

Men, men, som jag brukar säga, insikten är viktigast för mig i detta läget. Jag vet hur jag är, varför jag är sådan och hur jag kan komma ur det. En dag gör jag nog det.

Ha en skön tisdag - själv ska jag vara ensam ;) med mina studier.

Mina mål 2011 - Boken ÄR nr 1

Några nyårslöften ger jag inte för att jag gör alltid så gott jag kan när det gäller hur jag lever mitt liv. Nyårslöften gav jag före jag tog tag i mitt matmissbruk och det handlade alltid om att gå ner i vikt. OCH det lyckades aldrig....så jag fokuserar på mål istället


*Boken - här ska de sista scenerna skrivas och jag hoppas av hela mitt hjärta att jag kommer ur denna svacka som gjort att jag inte skrivit på ett år.

*Löpningen - Jag ska springa en halvmara till sommaren och har skaffat mig en löparcoach för att få den bästa träningen inför det loppet.

*Bloggen - försöka hitta tillbaka till det skrivna ordet, så att det blir det som bloggen fokuserar på. Jag hoppas att den inspirerar, hjälper, stöttar, roar er läsare och som kan förmedla det till mig så jag fortsätter att blogga för min skull, men även för alla er andra i cybervärlden.

*Hälsan - jag måste göra vad jag kan för att få må så bra som jag förtjänar. Jag måste aktivt jobba för att inte stanna kvar i den dalen (himla mörk sådan) där jag just nu har varit ett tag. Jag vill inte vara här nere, jag vill vara uppe, med lätta härliga känslor inom mig varje dag och jag ska göra vad jag kan för att komma dit.

*Familjen - fortsätta visa min underbara familj att de är det viktigaste för mig.

Jag vet att jag kan få ett härligt 2011 om jag akivt jobbar för det och inte låter de mörka tankarna, prestationsångesten, sökandet efter bekräftelse ta över. Om jag bara kan fortsätta skriva vet jag att måendet blir bättre, men just nu lägger jag märke till alla uteblivna kommentarer samt att mina följare minskar istället för att ökar. Om jag hade mått bättre hade jag inte fokuserat på det negativa utan fortsatt att skriva och jag ska verkligen försöka hitta tillbaka till de lätta känslorna, utan att vilja prestera, så fort det bara går.

Jag önskar er en fin dag och ett fint 2011 - jag ska aktivt jobba på att få en fin dag och en dag i taget ska 2011 bli ett fantastiskt år för mig och mina nära och kära.

Jag har en jobbig vecka framför mig

för det är så kallt och jag har mycket utomhusarbete. Jag känner mig rätt depp just nu,men jag tror att det går över när jag bara kommer ut och får börja jobba.

Sen är jag väl nere känslomössigt inför julen eftersom det ger mig så mycket känslor om tidigare jular, hur jag önskar att jag fick fira jul och hur jag har valt att fira jul sedan 3 år tillbaka. Utan mina föräldrar= utan spriten. Även om jag inte ångrar mitt val betyder det inte att jag gör det smärtfritt. Jag får inte uppleva jular som jag vill uppleva dem, jag blir utan mina barn en extra dag för att den ska de fira med mormor och morfar. De får kramar, pussar och all uppmärksamhet, den kärlek som jag velat ha alla år som jag var barn, tonåring och vuxen. Den hade min mamma inte förmågan att ge mig, och det smärtar mig att se att hon helt plötsligt kan ge barnbarnen det som hennes egna barn (jag och min syster)behövde under sina uppväxtår.


Idag är det 4 dagar tills klapparna ska öppnas

OCH

i morgon är det årets mörkaste dag, sen vänder det


Jag önskar er en fin måndag denna fina jul-veckan - och jag ska göra så gott jag kan för att ge mig det själv.

Humöret åkte ner ner ner

och jag är så ledsen,för min rygg blir inte bättre. Jag ska gå en lång runda med hundarna i skogen nu tillsammans med min syster och jag hoppas att det lättar lite inom mig även om ryggsmärtorna inte blir bättre.

Hoppas ni alla har en fin tredjeadvent - jag försöker...

Mår lite bättre

idag. Torsdagen var en hemsk dag, och fredagen blev lite bättre. Era kommentarer ni skrev till mig i torsdags hälpte mig mycket, ska ni veta. Men, det är svårt att bara vara i känslan, så nära advent och med allt som jag skulle önska att jag orkar göra här hemma. Jag tar det lugnt och gör bara det jag vill och orkar. Jag har tagit bort tre saker denna helg, som inte krafterna räcker till och det är ju bra att jag kan sätta de gränserna.

Idag, lördag hoppas jag på att få vara glad hela dagen. Jag vet inte om jag kan uppfylla det kriteriet, eftersom fredagskvällen inte blev som jag tänkt och jag har bara sovit 6 timmar i natt. Det är för lite för mig, som kräver 8 timmar varje natt. Jag märker av detta direkt om jag inte får sova mina timmar. Men det finns faktist något som heter "vila på soffan" var jag än är (nästan). Jag ska till min bästa kompis idag och vi har i alla år som vi känt varandra (10 år) vilat på soffan när vi behövt det. Många timmar har vi legat i en varsin soffa och sovit en timme innan vi fortsatt att plugga, umgås eller vad vi nu haft på schemat den dagen. Det är underbart att ha en sån kompis och därför vet jag att det blir inte särskilt jobbigt att vara i hennes soffa ikväll. Våra män jobbar tillsammans och de är på jobbresa denna helg, så då ska vi mysa ikväll, hemma hos henne, för hon har en 4-åring och en 1-åring.

Idag ska jag till frisören och faktiskt vara lite modig. Jag ska klippa av några centimeter på luggen och klippa upp håret lite. Det återstår att se om någon annan märker det eftersom jag har så svårt att ha håret löst, det blir kanske klämma direkt i lilla luggen.

Jag hoppas ni får en fin lördag - jag ska göra så gott jag kan

Jobbigt att känna

och jobbigt att vara hemma.

Sedan jag slutade missbruka mat och alkohol har jag fått det mycket jobbigt när jag åker iväg på semester. De första dagarna är alltid jobbiga med nedstämdhet och jag känner inte mig lycklig och glad alls för att åka iväg. Det är något jag lärt mig under dessa 4 år som jag haft det såhär, men nu när jag kommer hem efter 6 veckor utomlands mår jag på samma sätt. Jag känner inte mig glad över att vara hemma och inte lycklig över att ha varit iväg. Jag känner mig mer olycklig än lycklig och tycker att det är jobbigt att jag inte uppskattar det jag borde uppskatta. Att få ha varit iväg OCH att vara hemma hos familjen igen.

Där sa jag det, jag BORDE uppskatta. Enligt vem? Varför ställer jag sådana krav på mig själv och anser att jag ska känna och vara på ett visst vis bara för att jag varit iväg på något magiskt?

Jag är fantastiskt duktig på att slå på mig själv när jag inte är eller gör som jag anser att jag borde vara/göra. Jag är oxå en som analyserar och funderar mycket på varför jag känner/inte känner som jag gör. MEN jag accepterar oxå mina känslor och jag är övertygad om att denna känslan eller ickekänslan som jag har just nu, släpper om några dagar. Tills dess tar jag en dag i taget och gör så gott jag kan med.


Hoppas ni får en fin torsdag - jag gör så gott jag kan för att få det

One day at a time