VÄLKOMNA HIT

Välkomna till min skrivande värld som består av mycket mer än att skriva min bok. Jag har skrivit på min bok sedan hösten 2007. Den är klar när jag räknar orden, men jag har några få scener kvar att skriva. OCH självklart behöver den bearbetas och jobbas med mer innan den ska skickas till förlag.








Jag läser till lärare och har då även läst några skrivarkurser på nätet. Att skriva för barn och unga, Kreativit Skrivande, Att skriva på nätet och Kreativt Skrivande II och Kreativt Skrivande III.



Lämna gärna en kommentar när ni hälsat på. Det värmer mitt hjärta oerhört mycket om ni vill ta den minuten till det. Då kan jag leta upp er i cybervärlden och göra detsamma hos er.


torsdag 27 augusti 2009

Utmaning 239 - Att uppvakta

Det gick inte en dag utan att det var ett spelande mail i mailboxen hos henne. Från Kristian. Hon kunde inte förstå hur han kunde hinna med att skriva mail och lägga till fina låtar som passade det han skrivit till henne. Det var otroligt fina ord som kom från en man som hon aldrig träffat. De hade bara chattat som vänner i fyra månader när han började maila fina mail till henne. De var inte påflugna eller vulgära utan mjuka och fina. Varje gång hon tryckte på inboxen pirrade det i magen.

Idag var där en bild på ett par som satt på en varsin barstol och drack en varsin drink. Låten han hade lagt till var "I'm your lady and you are my man". När Lena läste mailet och låten spelades upp rann tårarna nerför kinderna på henne. Hur kunde han skriva så fina saker till just henne? Hur kunde man få känslor till någon man aldrig träffat? Det var något hon inte förstod. Hon läste mailet om och om igen. Låten spelades om och om igen. Tårarna slutade inte rinna nerför kinderna heller. Det var bara hon hemma och hon satt vid datorn i över en timme och bara njöt av den fina låten.
Det vanliga plingljudet från en som vill chatta över msn ljöd i Lenas öron. Det var Kristian som ville chatta.

Vilken tur att han inte kunde se hennes rödgråtna ansikte nu då, tänkte hon.

"Hej vännen, har du tid?" skrev han
"Klart", skrev hon tillbaka.
"Har du läst dina mail?"
"Jaaaaa, du är för rolig du."
"Rolig!!!!! Jag som trodde du skulle tycka det var fint och romantiskt."

Romantiskt, tänkte hon, det pirrade i magen.
Hon skrev: "Ok, då du är romantisk", men det tog några sekunder innan hon tryckte på enter. Väntan på att få ett svar kändes oändligt lång.
"Gillar du det?"
Det blev inte det svaret som hon trott. Det knöt sig lite i magen, vad skulle hon skriva. Klart hon gillade det, alla gillade väl att bli uppvaktade, men vågade hon vara ärlig mot en man hon bara chattat med? Tårarna var torkade nu och hon tänkte då rakt inte berätta om dem för honom. Det var hennes hemlighet.
hon tryckte på M flera gånger, men hon väntade länge med att skicka de bokstäverna. Hon väntade så länge att det kom ett nytt meddelande från Kristian.
"Hallå är du kvar?"
Hon raderade M:n och skrev jag är kvar och "ja, jag gillar att du är romantisk om man nu kan vara det via datorn till en person man aldrig träffat."
Klick där skickade hon det.
Det tog inte två minuter innan hon fick svaret.
"Klart man kan jag gör ju mina försök hela tiden."
Nu började det bli riktigt allvarligt. Skulle hon fortsätta chatta idag eller gå därifrån. Hon funderade på den enklaste vägen, det var så hon levde och kanske därför också hon levde ensam.
"* lol*" klick där var det iväg.
"Det är inte meningen att du ska skratta åt mig, du ska tycka om det och vilja att jag fortsätter" fick hon tillbaka.
Oh, vad han var modig då. Men det klart via datorn kunde man kanske vara modigare än i verkliga livet. Vad skulle hon nu våga skriva då?
"ok, fortsätt då"
"Ja, det tänker jag verkligen göra ;)"
Lena kommenterade inte det utan väntade på en fortsättning.
"Vill du träffa mig?"
Lena kände hjärtat i halsgropen, ögonen tårades och händerna svettades. Svaret blev:
"Klart jag vill, men vet inte om jag vågar"
"Ok, men fundera på det då"
Lena blev fundersam, tänkte han inte pressa henne mer? Det kändes bra.
"Lovar" skickade hon tillbaka."Nu måste jag gå och fixa lite käk."skrev hon i nästa meddelande.
"Kanske vi ses här snart igen"
"Säkert"
"Kram"
"Kram" Det hade de aldrig skrivit förr. Kanske hon kunde våga träffa honom någon gång.

8 kommentarer:

Drumalex sa...

Den nya tidens sätt att träffas tydligen. Förstår hennes oro, mina flickor och pojkar har däremot inga problem, de har skaffat vänner irl runt om i hela landet på samma sätt. Trots deras fars oroliga betänksamheter.

Miss G sa...

fint och inkännande - man upplever hennes pirr

Unknown sa...

Dagens alltmer vanliga sätt att "träffas"...du beskriver det bra.

Anitha Östlund Meijer sa...

som sagt dagens underliga sätt att träffas och umgås både på gott och ont.
man lär känna någon på ett djupare sätt(om de nu är ärliga)
jättefint skrivet, du gav mig pirr i magen

Heureka sa...

Rolig och lättsam att läsa!

Charlotta sa...

Jag gillar din nätdejt. Och tänk vad praktiskt att kunna vara spontan och skriva mmmmmm, men sedan korrigera sig innan svaret skickas. Hon får vara både kär och klok på samma gång på något vis.

Siestri sa...

Bra beskrivning av ett par kärlekssökare.

Bengan sa...

Vad kul att det är ett roligt och bra sätt att träffa sin kärlek på ,fortfarande .
Jag va med om detta för 10år sedan
och det va härligt att känna igen sig i det du skrev.
Puss.
Maken