Jag har fått en mycket obekväm fråga idag från min yngsta dotter. Hon har gått och funderat på den i två veckors tid när hon har varit hos sin pappa. Idag vågade hon ta modet till sig:
-Mamma, har du homofobi?
Svaret blev:
-Självklart inte, jag tycker att alla människor är lika mycket värda och deras läggning bryr jag mig inte om.
-Det var vad jag trodde du skulle svara, mamma, vad glad jag blev.
Det blir inte längre nu, för åskan kommer och blixtrarna yr.
Ha en bra dag.
Cattis
6 kommentarer:
jag kan bara hålla med dig har lite samma uppfattning, homofobi, oavsett vad man är så handlar det om kärlek och kärlek är aldrig fult. det viktiga är att man är lycklig....
Jag förstår ditt svar men jag förstår inte varför frågan var obekväm. Barn har ju förmåga att trots allt fråga om det de undrar över, synd att den förmågan avtar som vuxen.
Helt ärligt!
Jag har lite svårt att förstå varför en kille dras till en annan, men accepterar deras läggning. I ungdomen drogs ofta tjejer till mig av någon underlig anledning, och jag stod helt oförstående. Min kille har upplevt samma sak, men att killar drogs till honom.
Härligt med barn som vågar ställa dom där frågorna, som vi vuxna tyvärr ibland ryggar för. Leve kärleken hur en än ser ut...det är vad vi bör lära våra barn anser jag.
Jag förstår om din dotter tvekade. Barn är lyhörda för vad som anses som känsliga ämnen.
Hon hade träffat vuxna med uttalad homofobi, därför blev hon osäker på vad jag skulle svara.
Skicka en kommentar