VÄLKOMNA HIT

Välkomna till min skrivande värld som består av mycket mer än att skriva min bok. Jag har skrivit på min bok sedan hösten 2007. Den är klar när jag räknar orden, men jag har några få scener kvar att skriva. OCH självklart behöver den bearbetas och jobbas med mer innan den ska skickas till förlag.








Jag läser till lärare och har då även läst några skrivarkurser på nätet. Att skriva för barn och unga, Kreativit Skrivande, Att skriva på nätet och Kreativt Skrivande II och Kreativt Skrivande III.



Lämna gärna en kommentar när ni hälsat på. Det värmer mitt hjärta oerhört mycket om ni vill ta den minuten till det. Då kan jag leta upp er i cybervärlden och göra detsamma hos er.


onsdag 1 juli 2009

Utmaning 182 - om att göra något meningsfullt

Sara är på väg till ett alanonmöte. Dessa möten har hon gått på en gång i veckan i över sex månader, hon har inte missat ett enda. Hon mådde betydligt bättre nu än innan hon började gå på möte. Tänk att det kan ge så mycket att sitta och lyssna på andra som är i liknade situationer som hon själv är i.

Alla därhemma hade märkt en skillnad på henne och sa aldrig något när hon tog väskan varje tisdagskväll för att köra på möte. Igårkväll sa Magnus något som fick henne att nästa hoppa högt.
-Det var det bästa du gjort att börja gå på möte, du är en helt annan person nu än för några månader sedan.
Sara hade inte svarat uten bara lett, för detta var precis det hon kände själv, men som hon inte visste om någon annan märkte.

Hon kände ett lugn inom sig som hon aldrig trodde var möjligt att kunna känna. Helt plötsligt blev hon inte arg för småsaker längre som hände därhemma. Det var konstigt att uppleva denna förändring inom sig och allt hon hade gjort var att gått på möte en gång i veckan under några månader.

Det var som terapi, fast det var så gott som gratis eftersom grupperna är självförsörjande så lägger man ett eget frivilligt bidrag och det brukar vara en tjuga. Helt fantastiskt att detta fanns och att Sara hade hittat dit. Helt plötsligt var hennes liv meningsfullt igen. Hon kände mer glädje över livet idag än innan hon började gå på möte.

Hon visste att detta skulle bli ett naturligt inslag i hennes liv om hon ville att det skulle fortsätta att kännas meningsfullt. Hon måste gå på sina möten.

Cattis

3 kommentarer:

Anitha Östlund Meijer sa...

Ibland är ödet välvilligt, men då och då utsätter det oss för prövningar.
I slutänden finns dock alltid en mening med alltihop.

Drumalex sa...

Prata och lyssna är nog det mest väsentliga i en människas själsliga liv.

Unknown sa...

Ja, hon ska fortsätta att gå på sina möten. Det ger henne styrka att tackla sn vardag...det ger henne dom verktyg hon behöver som medberoende...att just lyssna på andra i samma situation...att också själv få tömma sig i en trygg gemenskap. Kram