Utmaning25 - skriva vad du vill

När jag läste utmaningen på skrivpff,blogspot.com hade jag precis läst en fantastisk blogg om hur det är att vara vuxet barn till en alkoholist. Därför handlar min utmaning om detta svåra ämne.

Sara kommer hem från sin dag på jobbet och hennes man står i köket och lagar mat. Sara suckar inombords för hon hade velat vara själv idag. Det går bra att umgås med sina arbetskamrater, men hon orkar inte prata med Erik. Varför är det så svårt att vara glad med Erik och öppna upp sig för Erik, jag gör det med andra, tänkte hon. Sara är tyst och funderar ett tag på hur det skulle vara om hon skulle leva ensam.Det har hon aldrig gjort och vill egentligen inte heller. Hon har gått från förhållande till förhållande sedan hon var 15 år gammal. Hon har sökt bekräftelse från alla håll och kanter utan att ha förmågan att känna lyckan inom sig själv.

Hon hade fått sig en tankeställare på jobbet idag, som hon kände kunde hjälpa henne. En arbetskamrat frågade om hon inte ville känna lite lugn och ro inombords, istället för att bara stressa runt och inte få någoting gjort. Hon undrade om hon inte skulle försöka leva på ett sätt som kunde ge henne sinnesro, som hon kallade det. Hur gör man det?, tänkte Sara.

Sara hade inte kunnat släppa dessa ord sedan dess. "Sinnesro", ja det hade varit skänt om det jag kudne få känna det någon gång. Arbetskamraten pratade om att "Ta en dag i taget" också, vad menade hon med det? Det var många tankar som snurrade inom Sara just nu och hon bestämde sig för att ta en promenad för att försöka få ut mer från samtalet med kollegan. Ensamtid var vad hon behövde mer än någonsin, nu, det var bara så svårt att få Erik att förstå det. Han ville alltid att det skulle vara de två som gjorde saker tillsammans. Det började bli jobbigt nu faktiskt, för Sara hade upptackt att det var skönare att vara ensammed sina tankar. Hu ska detta sluta?