Igår var mina flickor och hälsade på mormor och morfar: Jag säger att de får göra somd e vill fast jag inte har någon kontakt med dem. När de kom hem på kvällen hade de en låda med sig hems om var min.
Den innehöll grattiskort och brev från gamla pojkvänner plus alla brev jag fått när jag jobbade på en kennel i England. Grattiskorten gick tillbaka så långt i tiden som frpn 80-talet när jag konfirmerades. Vilken samlare jag var.
Jag förstår att de vill rensa ut hemma och hade vi haft en normal relation hade vi gjort det med glädje, men nu när jag inte existerar i deras liv känns det ännu hårdare när de tar bor mer från mig som finns i deras hem.
Jag städas bort helt enkelt.
Jag ringde syrran och det var samma med henne, hon får oxå saker med jämna mellanrum som de städat bort från sina gömmer som är hennes.
Ja, ja jag kan inte göra något åt dem, jag kan bara göra någonting åt mig själv och mitt mående. Jag har min familj och mina nära vänner och är tacksam över det.
Jag känner tacksamhet varje dag för det lung jag har inom mig och det hade jag inte haft om jag gått i missbruket tillsammans med mina föräldrar så jag vet att detta livet jag lver just nu är det bästa för mig. Men det betyder inte att jag känner lite sorg över mamma frånvaro ibland.
Ha en bra dag
Cattis
1 kommentar:
Tragiskt med din mamma. Själv förstår jag inte hur man kan välja bort det kött och blod som man själv har fött fram. Som barn till ens föräldrar, även om man ä'r vuxen, så är det ju meningen att man ska älska dom. Någonstans kanske do gör det, jag vet inte, men man vill ju att det sjka nå fram.
Jag har haft en väldigt svår uppväxt och aldrig känt mig önskad och äålskad och ibland har jag önskat att jag inte hade kontakt med mina föräldrar av den enkla anledningen att dom är som barn, dom kan inte skilja på rätt och dfel och man har ingen rätt att ha åsikter som skiljer sitg från deras, man har inte rätt att säag ifrån osv. Jag kan inte ens diskutera med dom på en vuxen nivå. Därför är jag glad över alla vuxna jag har kontakt med idag där jag kan vara vuxen och där jag inte behöver ta ansvar för dom. Även om dessa vuxna är professionella så ger dom mig betydligt mer än mina föräldrar.
Massa kramar
Skicka en kommentar