Jag hittade ett 12-stegsprogram för anhöringa till alkoholister - alanon, som hjälpte mig att få lite sinnero. Jag lärde mig efterhand vad som var mitt problem och vilket som inte var det. Känslan jag har idag vill jag inte vara utan. Andra människor kan göra som de vill, maken kan göra som han vill(för det mesta)och jag klarar av (för det mesta) att fokusera på att det inte är något jag kan förändra eller göra något åt.
När jag inte klarar av att se vad som är mitt problem eller inte är det får jag försöka tänka vad programmet lärt mig och kanske gå på fler möten för att få tillbaka sinnesron, som ibland tar en liten resa från mig. Men jag ser alltid till att få tillbaka den igen så fort det bara går.
Jag var på ett möte igår där vi just pratade om dessa hemska grubblerier och vad de kan göra med oss. Många av oss tänkte på sinnesrobönen och dess innebörd.
Gud, ge mig sinnesro,
att acceptera det jag inte kan förändra
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
En mycket innehållsrik bön och gillar man inte ordet Gud, strunta i det och läs bönen utan det ordet.
Ha en fin dag med era skrivande tankar - det ska jag ha
4 kommentarer:
Just detta har jag låtit få alldeles för mycket utrymme i mitt liv- andras problem.
Den dikten fick jag av min terapeut igår, det ligger mycket i de orden..
Stor kram med hopp om att du får en härlig dag!
Jag hade en gång en mycket, mycket älskade pojkvän som tyvärr var alkoholist och han kämpade hårt med att få just sinnesro.
Då läste han många gånger den bönen högt för mig.
Det blir mer och mer sann ju mer man använder sig av den.
Kram Åsa
Mycket klokskap! Användbara råd i många sammanhang.
Skicka en kommentar