Happy New Year

2010 var ett smärtsamt år på många sätt.Vårens examensarbete skrev jag samtidigt som jag gick på Vändpunkten som anhörig till alkoholist. Den resan var så smärtsam att det var det värsta jag varit med om. Idag mår jag mycket bra, men om Vändpunkten är en del av det, vet jag inte. Det var kanske en nödvändig resa för mig att göra. Det är inte roligt att vara medberoende och det är ett ständigt arbete för mig dagligen för att släppa taget och må så bra som möjligt.

När det gäller bokens utveckling 2010, så har det tyvärr inte hänt så mycket, och det känns oxå tråkigt, med tanke på att bloggen skulle handla om mitt bokprojekt. Jag har kommit in på kursen Kreativt Skrivande III som jag ska gå nu till våren och jag tror att man får skriva på ett längre projekt då och där kommer min bok in i bilden. Trots att jag har svårt att avsluta alla projekt jag påbörjar har jag lovat mig själv att boken ska bli klar. Det är bara sex scener kvar innan redigeringsarbetet börjar och jag vet att jag klarar att skriva dem om jag bara ger mig tiden.

OCH

Jag har två fantastiska ideér till två böcker till, som jag verkligen vill skriva.

Min resa till London var ett steg för mig som meberoende, det var mycket viktigt för mig att resa dit i sex veckor ensam. Det var inte så enkelt att vara ensam, men jag fick vara med om så många underbara äventyr som jag är så stolt över att ha med mig hem. Tyvärr upptäckte jag att jag inte räcker till kunskapsmässigt som lärare just nu, men det går att ändra på. Min utbrändhet kunde inte förvalta kundskaperna jag kämpade mig till innan jag blev sjuk, men jag har bestämt mig för att läsa mer och skaffa nya kunskaper som jag har glädje av. Målet är ändå inte att jobba som lärare, målet är att jobba med det skrivna ordet, på ett eller annat sätt. Jag vill väldigt gärna gå skrivpedagogutbildningen på Skurups folkhögskola, men inte just nu, för jag måste ta det lugnt med studierna och landa i mig, Cattis, ta hand om mig själv som ickestudent, vilket inte blir lätt för jag har varit student sedan 1997. SÅ, 2011 blir ett år där jag ska hitta mig själv utanför studenten, men det är jag övertygad om att jag kommer att klara av.

Mina andra mål för 2011 kommer i morgon, tror jag.




Jag önskar er alla ett fantastiskt slut på 2010, en fin natt och en underbar början på 2011 som sedan fortsätter på det viset som NI vill att det nya året ska göra. - Jag skriver som jag brukar skriva - jag ska göra så gott jag kan för att nå mina mål

Jag har tappat gnistan MEN God Jul önskar jag er alla

Jag hoppas ni alla får en fin jul.

Jag får se när jag bloggar igen, för gnistan är borta. Jag skriver kanske utförligare varför jag funderar på att sluta blogga efter helgerna, men jag vet inte om jag orkar, så vi får se.

Jag önskar er alla en fin kärleksfull jul, själv ska jag njuta tillsammans med den familj jag har som består av min egen + min systers familj och tillsamamns får vi en nykter underbar jul precis som vi är värda

Snart kommer tomten

det är bara två dagar kvar och spänningen är ooollliiiidlig för alla barn. Inte riktigt för mina barn för deras julklapp var Londonresan i höstas, men vi ska njuta tillsammans denna fina vita julafton ändå.

Idag blir det riktigt med mys inomhus hela dagen, för det går inte att arbeta ute i denna kylan. Så, idag blir det till att griljera skinkan och fortsätta städa lite. Jag städar lite varje dag för då känns det överkomligt för mig. Jag har mycket svårt att städa från morgonen till kvällen så jag gör på mitt eget lilla vis och det blir rent och fint hos oss ändå.


Jag ska njuta av denna dagen för nu blir det så att jag måste ut i morgon bitti och slutföra jobbet innan jul. Och sen har jag två fria dagar inne i värmen innan jag måste ut igen. Men efter nyår så blir det mindre jobb utomhus och det är det jag tänker på när jag är ute att det är sista slitet med dessa afficher. Jag ska fortsätta jobba med det men i mindre omfattning. Ni kan ju bara tänka er att vara ute i 4 timmar i kylan där alla objekt som ska afficheras står i 4dm snö samt högar med snö som skottats bort från parkeringar och dylikt, har samlats där jag måste ha min stege. Ibland är det med livet som insats när jag klättrar på stegen (inte riktigt, men det är ostadigt ibland). Jag är trött efter ett sånt pass, det kan ni vara säkra på, jag orkar inte ens virka för jag är så trött och matt i händerna efter detta slit

Nog gnällt om det, idag ska jag vara inomhus och avsluta dagen med en träff med en nyvunnen vän från alanon(12-stegsprogrm för anhöriga till alkoholister. Hon började där i våras och nu under hösten har det "klickat" mellan oss. En riktigt nära vän som jag bara älskar. Jag tror aldrig jag varit med om att det bara känns så här med en vän någongång tidigare i mitt liv. Bara med maken, sa det "klick" direkt och i det förhållandet är det bättre än någonsin.

Men nu var det alanonvännen jag skulle förklara hur underbart det är att träffa. Någon som förstår mina känslor och val jag gjort här i livet. Det är svårt att få den förståelsen från någon som inte är med i 12-stegsprogram. De kan oftast inte förstå varför jag inte har kontakt med mina föräldrar och de som känner mina föräldrar kan inte riktigt förstå att far är alkoholist. Men egentligen behöver de inte förstå heller, utan huvudsaken är att jag vet och att jag kan ge mig och min familj en lugn och fridfull jul utan ont i magen och ett ständigt kontrollerande var far befinner sig under kvällen. (kollar tomten ute=dricker, lägger i ved i pannan = dricker) det slipper vi nu och jag ser fram emot julen lika mycket i år som jag gjort de sista två åren utan dessa tankar. Första julen utan mina föräldrar var jobbig, men nu känns det så fridfullt inom mig och jag bara njuter.



Vi har passerat årets mörkaste dag, fast det var ljust ändå med all denna vita, vackra snö som omger oss i hela landet.

MEN
Det är två dagar till tomten kommer OCH

Jag önskar er alla en underbar dag med mys, julstök och baravara tid oxå - själv ska jag njuta varje minut hela dagen

Slut med att vara egoistisk

Jag pratade med min sponsor på väg till jobbet och det ar ett underbart fint samtal. Hon sa bl.a att det var positivt för min hälsa att jobba utomhus. Redan av denna kommentar kändes det bättre för mig. Jag har ett fint jobb som är positivt.




När jag jobbade kom en dam i 70 års-åldern och sa till mig "Det där är tråkigt" Jag svarade "Ja, det är det." Då sa hon: "Ja, det är tråkigt för alla som jobbar i detta väder" Då tänkte jag: Japp, det är det, det är faktiskt inte bara jag som jobbar utomhus. Nu är det slut med självömkan och egoism.

Jag har jobbat i 3 timmar vilket betyder att jag har 9 timmar kvar innan läggdags som jag kan göra vad jag vill med.

Summeringen av mina tre timmar utomhus är:

Jag är positiv igen för:

*Det är nyttigt med frisk luft som jag får i mitt arbete
*Mitt arbete är flexibelt, vilket betyder att jag har många timmar att välja själv att arbeta på.
*Jag har plogade vägar att köra på till mitt arbete, vilket betyder att jag behöver inte vara rädd för att få problem på vägen dit, som så många andra har i dagens snökaos i hela Sverige.
*Har en fantastisk chef som förstår mig och mitt gnäll=maken haha.

Jag önskar er en fortsatt fin dag - själv ska jag njuta av min dag hemma, inne, med det som jag vill och känner för - blir troligtvis städning och massor med mys.

Jag har en jobbig vecka framför mig

för det är så kallt och jag har mycket utomhusarbete. Jag känner mig rätt depp just nu,men jag tror att det går över när jag bara kommer ut och får börja jobba.

Sen är jag väl nere känslomössigt inför julen eftersom det ger mig så mycket känslor om tidigare jular, hur jag önskar att jag fick fira jul och hur jag har valt att fira jul sedan 3 år tillbaka. Utan mina föräldrar= utan spriten. Även om jag inte ångrar mitt val betyder det inte att jag gör det smärtfritt. Jag får inte uppleva jular som jag vill uppleva dem, jag blir utan mina barn en extra dag för att den ska de fira med mormor och morfar. De får kramar, pussar och all uppmärksamhet, den kärlek som jag velat ha alla år som jag var barn, tonåring och vuxen. Den hade min mamma inte förmågan att ge mig, och det smärtar mig att se att hon helt plötsligt kan ge barnbarnen det som hennes egna barn (jag och min syster)behövde under sina uppväxtår.


Idag är det 4 dagar tills klapparna ska öppnas

OCH

i morgon är det årets mörkaste dag, sen vänder det


Jag önskar er en fin måndag denna fina jul-veckan - och jag ska göra så gott jag kan för att ge mig det själv.

Min dotters dikt

Till sin bästa vän.

Min dotter har skrivit mörka dikter och de är rätt jobbiga att läsa, men nu är de ljusa och fyllda av kärlek.

Läs och skriv gärna vad ni tycker om hennes sätt att skriva.


Hon är sådär bra.

Sådär väldigt bra som jag behöver.

Hon är lagom smal.

För att mina armar ska kunna slutas runt henne.

Hon har perfekta ögon.

Såna perfekta kastanjbruna ögon.

Som man sjunker djupare in i varje dag.

Hon är sådär fin.

Sådär så jag blir lite avundsjuk ibland.

Hon är väldigt snäll.

Sådär så jag kanske inte förtjänar det.

Och när hon ler.

När hon ler dör jag lite varje gång.

Ni borde se henne.

Ni borde bemöta hennes leende.

För var dag, som går.

Blir hon bara vackrare och vackrare.

Och ibland undrar jag,

om hon är en ängel från ovan.

I så fall,

skulle hon va världens vackraste ängel.

Min egna,

min alldeles egna ängel från ovan.

Och jag brukar kalla henne.

Min, min min min.

Bästavän.

Jennifer 14 år

4 advent = mer mys

Min bild av fjärde advent ljusen vill inte följa med i inlägget, men ni vet ju alla hur den ser ut, eller hur?

Jag har visserligen mycket utomhusjobb framför mig, men det känns helt ok, eftersom denna vecka som har gått har varit en lugn och skön vecka. Det är bara en timmes arbete idag och det kan kännas som en peace of cake, men det är lite som ska göras innan jag är ute och körningen, pulsandet i snön som gör att det känns tungt att åka ut.

MEN

när det är gjort blir det mys i allra högsta grad och jag njuter verkligen av denna tid nu.

Igår var det maken och jag hemma. Bara vi. Inga skjutsningar av barn, heller och vi hade det mycket mysigt. Det är underbart att tycka om att vara med maken, kanske en självklarhet för många, men jag har mått så dåligt i perioder att jag isolerat mig från alla tom maken. Men nu är jag ute från min bubbla och trivs med det, just nu.

Njuut nu alla av fjärde advent - stresa inte - det blir jul ändå. I know It'll

Granen är klädd och jag är redo

men jag hoppas att jag kan hitta en julmatta att ha under granen istället för den fula affich jag har lagt dit.












och jag är med klädd.

















Nu kan julen komma för jag är redo. Jag stressar inte och vet att allt ordnar sig ändå. Jag skulle köra till Onoff igår och köpa julklapp till maken (den enda jag har kvar att köpa) så säger han att han ska dit och köpa en kaffemaskin till kompisen. Så, jag kunde inte köra dit utan har fortfarande det kvar på min lilla todolist. Jag kör dit en dag när de öppnar så är där nog inte så mycket folk.


Jag var och dansade igår och kom hem 3!!! och med den sömnen jag har så vaknade jag 7.20. Men eftersom jar är ensam hela dagen kan jag krypa ner och ta igen några förlorade timmars sömn, när jag vill.

När jag bara gav mig själv jullov fick jag en alldeles underbar känsla inom mig och den känslan önskar jag att alla kunde få uppleva inför julen.

Jag önskar er alla en alldeles fantastisk sistahelginnan jul - stressa inte - det blir jul ändå

Jag ger mig själv jullov

en vecka från mina skoluppgifter. Jag orkar inte tänka på allting som jag vill göra inför julen samtidigt som de 4 uppgifterna finns i tankarna. Nej, igår kom jag på att jag ska minsann låta de uppgifterna vara tills efter jul. Det känns som ett mycket bra beslut. Nu kan jag konentrera mig på att få fint hemma och mysa den andra tiden som är över.

Igår joggade jag med friskis och svettis och det var underbart att komma igång igen. Det känns lite i ryggen idag, men blir det inte värre än det är nu, klarar jag det med. Jag är övertygad om att ryggen (och jag) mår bäst av mina joggingturer varje vecka och jag ska göra vad jag kan för att fortsätta med det.

Nu börjar julen närma sig och alla går inte omkring med den förväntasfulla känslan som alla borde känna. Några går omkring med ont i magen och är fulla av rädsla för vad som ska hända denna jul när mamma/pappa inte är nyktra. Jag önskar av hela mitt hjärta att alla barn kunde få uppleva en nykter jul med glädje och lycka, men tyvärr kommer jag inte att få uppleva det.

Min egen jul kommer alltid (så känns det idag) att tillbringas med min syster och hennes familj, trots att båda mina föräldrar är i livet. De är 67 och 69 år gamla, men har valt missbrukslivet före familjelivet. Ett mycket tragiskt val tycker jag. Samtidigt så har jag lugn och ro inom mig, vilket jag inte hade de sista 15 åren när jag umgicks med mina föräldrar. Då började far dricka mycket i november månad och höll oftast på till 1 januari. De sista åren som vi firade jul med mina föräldrar gjorde vi det hos mig, för mamma orkade inte ordna all mat och stök hemma hos sig, sa hon, MEN samtidigt hade far inte möjlighet att springa och dricka i smyg (trodde han) hemma hos sig. Förra julen fick mamma med honom till en herrgård på Öland,vilket han inte gillade, men det var hennes lösning till att se till att han drack så lite som möjligt. Medberoende? Japp, i allra högsta grad.

MEN, som sagt, jag är tacksam över att ge mig och mina barn en nykter jul utan att vara ledsen och rädd för hur den ska sluta. Det betyder inte att jag är glad över det, men tacksam för att jag ger mig denna fridfulla jul, som jag och mina barn är värda.

Jag önskar er alla en fin fredag - själv ska jag njuta av min första lovdag, som ska avslutas med dans.

Hur varmt har ni?

Min 16-åriga dotter säger flera gånger om dagen att hon fryser och att ALLA ANDRA har varmare än vad vi har inomhus. hon går alltid omkring i t-shirt.






Vilka har så varmt inomhus på vintern att ni kan gå omkring i t-shirt och njuta av värmen?

Ha en fortsatt bra torsdag - hoppas ni inte fryser, det gör inte jag för jag har kläder på mig som gör att jag är varm hela tiden

Vem har inte mycket att göra?

Jag har mycket att göra i alla fall, men ändå får jag inget gjort. Jag är rastlös och lätt deppad, men idag ska här hända saker, kan ni tro. Datorn ska stängas, todolist ska skrivas och följas och dagen ska avslutas med en joggingtur(lunka på lunka på) med friskis ikväll.

OCH

då tror jag faktiskt att jag kommer att må mycket bättre i morgon än jag gör just nu. Jag brukar göra todolist när jag vet att jag har mycket framför mig så det blir en varje dag nu så får jag nog lite gjort samtidigt som jag får må bra inom mig med.

Idag behövde jag dock en liten påminnnelse om todolist - Tack Chrissie - för att bli påmind om vad som är viktigast idag.


Idag är det

8 dagar till julafton

5 dagar tills det är årets mörkaste dag och sedan vänder det

Jag hoppas ni alla får en fin torsdag och att ni får det gjort som ni har på er todolist - jag gör som jag brukar - så gott jag kan

Det snöar igen

och ska så göra i tre dagar till. Jag går bara ut när det är min tur att rasta hundarna, vilket det är dagtid, sedan njuter jag inne i värmen med mina tända ljus och min julstämning som jag skapat (alldeles själv ;)).

Jag har otroligt mycket att skriva när det gäller mina skolarbeten, men jag känner mig inte stressad alls. Jag kan bara konstatera att jag gillar den känslan att intekännamigstressad. Jag pluggar lite varje dag, jag skriver ,lite varje dag och jag känner mig nöjd med det jag gör.

Idag är det:

9 dagar till julafton

6 dagar tills det blir ljusare igen

Jag hoppas ni alla får en fin onsdag - jag har fått en bra början, så jag tror att min dag blir bra.

Ryggen är gladare

och därmed är jag oxå det.


Just nu älskar jag vädret oxå, när jag får vara inomhus och själv kan välja när jag vill gå ut. Det kan jag denna vecka för jag har inget utomhusarbete och då kan jag njuta av allt det vackra när jag ser det. Denna fantastiska bild tog jag från min trappa när jag skulle gå ut med hundarna igår.



Jag ska ta tag i mina studier idag och jag ser inte fram emot det, men jag måste få undan en del så att jag kan njuta under juldagarna med familjen.

Även om jag inte skriver så mycket på bloggen, så gör det ändå gott inom mig att skriva. Min dotter skriver oxå mycket på sin blogg och många gånger blir jag ledsen för det är så mörka tankar, men jag tänker ändå positivt på det, för hon skriver öppet och hon SKRIVER det är det viktigaste.

Ha en underar tisdag - jag får nog en härlig tisdag, tror jag

Luciamys

ensam med hundarna, är vad jag upplever just nu. Lucia på tv, med fantastiska sånger av underbara artister.








Min rygg känns bättre idag och därmed oxå humöret. Men ryggen har känts bra när jag vaknat tidigare och blivit värre ju längre jag är uppe, men en stund i taget och jag är glad just nu för att få må bra i både kropp och själ.

7 dagar tills det blir ljusare

11 dagar tills tomten kommer

Jag önskar er en fin Lucia-dag - själv ska jag till kyrkan och titta på dagisbarnens Luciatåg

Humöret åkte ner ner ner

och jag är så ledsen,för min rygg blir inte bättre. Jag ska gå en lång runda med hundarna i skogen nu tillsammans med min syster och jag hoppas att det lättar lite inom mig även om ryggsmärtorna inte blir bättre.

Hoppas ni alla har en fin tredjeadvent - jag försöker...

Ärlig respons på mina texter

Jag läser en kurs på högskolan som heter Kreativt Skrivande II. Jag älskar att skriva och skicka in uppgifterna, men jag har inte haft tid och engagemang med mig denna termin som jag önskat att jag haft. MEN jag hoppas att jag lär mig något ändå. Denna kurs är över internet och vi är indelade i grupper som ger varandra respons på varandras texter. Min sista uppgift jobbade jag inte alls med innan jag skickade in den till min grupp för respons. Jag slängde i princip ihop några bokstäver och lämnade den till gruppen, med förklaringen att jag var i London och hade besök av min familj.

En kommentar var denna

....Du tycker väl att jag är hård mot dig, och jag är inte förtjust i texten. Den säger mig inte mycket alls. Personerna är platta och ytligt. Om det är din avsikt att visa på ytlighet? För det är det väl till viss del då utseendet är betydelsefullt i texten, men då stämmer ju inte oron för Lotta? ...

Jag tog först inte illa upp eftersom jag visste att jag inte lagt mycket tid på den, men jag har inte kunnat släppa orden "Jag är inte förtjust i texten" Kan man inte linda in kritiken bättre för att få skribenten motiverad att skriva mer?

Jag har senare under kursen fått reda på att denna person som skrivit detta till mig är ledare på en skrivarsida på nätet. Om denna person skriver till andra det jag fick reda på om min text, vet jag inte om jag anser att denna person är på rätt plats (på en skrivarsida) Det är inte min sak att bedömma egentligen, men jag tog nog mer illa vid mig av hennes ord än jag förstått. Andra kurskamrater har först skrivit vad som kan göras och avslutat sin respons med att Med lite arbete kommer texten att bli jättebra. De orden får mig att tro på mig själv mer än en som skriver att hon/han inte är förtjust i min text.

Jag är mycket tacksam för att jag har skrivit 69000 ord i min bok och jag vet att jag KAN skriva, men att det inte sköter sig själv utan att jag måste jobba med texten. Hade jag inte vetat det om mig själv, vet jag inte om jag velat fortsätta skriva när jag får jobbig respons från andra skribenter.


JAG VILL HA RESPONS men respons som för mig framåt i skrivandet INTE drar ner mig och mitt självförtroende i botten.

Tänker jag fel?

Ha en skön lördag - det ska jag ha, tyvärr med begränsad rörlighet i ryggen, men jag rör mig så mycket jag kan ändå

Jag följde inte min plan

att skriva ett inlägg varje dag under december månad. När jag var ute och jobbade i måndags vred jag ryggen så jag grät av smärta. Jag fick be en dam om hjälp att flytta min stege för att kunna slutföra jobbet på detta ställe. Hon var vänlig och hjälpsam och jag tackade henne flera gånger för hjälpen. Jag kan inte ens ha armarna i luften när jag skriver på datorn för då gör det ont i ryggen. Jag måste luta underarmarna mot köksön för att kunna skriva. Det är mycket tråkigt för jag är van vid att vara rörlig och göra det jag vill och behöver göra. Det är fruktansvärt jobbigt att behöva be om hjälp hela tiden. Jag vill ju kunna klara mig själv.


Det jobbigaste är att jag tänkte börja springa idag igen efter ett litet (4 veckor) uppehåll. Det går inte, men jag hoppas jag kan springa med friskis på måndag. Det jag kom på i måndags innan jag vred till ryggen så det blev mycket värre (jag hade lite ont i ryggen fram tills i måndags) var att jag har varit smärtfri sedan jag började springa förra sommaren och nu när jag gav kroppen ett litet uppehåll kom smärtan tillbaka. Så jag bestämde mig då att min kropp är gjord för att springa, men jag får vänta lite tills den värsta smärtan har lagt sig. Jag går korta promenader med hundarna och så länge de går fint bredvid mig känns allt bara bra.



Nu vidare till min skrivande värld. Nu är det mycket uppgifter som ska skrivas i skolan. En uppgift ska in i morgon i min skrivarkurs som jag läser på distans. Den uppgiften ska skrivas utifrån en miljö som vi besökt och studerat personerna där. Jag har skrivit en text där personerna befinner sig på Paddington station i London. Jag har skrivit klart den, men jag behöver såklart finputsa den lite till innan jag lämnar in den.

I min lärarutbildningen ska det skrivas fyra uppgifter som ska vara klara den 7 januari. Så det blir ett trevligt sista studentjullov detta. Jag får peppa mig med att det är mitt sista jullov som student, så går det säkert bra.

Idag är det ANNA-dagen. Grattis alla Annor.- min dotter, syster och systerdotter m.fl.
Idag är det 15 dagar tills tomten kommer

Idag är det 12 dagar tills det blir ljusare igen.

Jag önskar er alla en fin torsdag - själv ska jag göra det så lindrigt som möjligt för lilla ryggen.

Detta lärde jag mig i London

* att familjen klarar sig alldeles utmärkt utan mig.

* att utveckla mig i kryddvärlden - jag köpte vitlökspeppar från London istället för att ta med mig från Sverige. Det ni ;)

* att ta det lugnt i trafiken, för fram, det kommer man alltid. Kommer man fram i London gör man det i Sverige med.

* att vara hjälpsam i trafiken. Då fungerar allt mycket bättre.

* att älska english breakfastte.

* att dricka ur hålet i plastlocket när man köper te i väntan på tåget.

* att tömma hela temuggen, med andra ord även dricka det teet som är ljummet.

* att våga utmana mig själv hela tiden, som att springa i en park jag inte kände till alls, men fram kom jag ändå.

* att även om det var jobbigt att vara tyst en hel dag, var det nyttigt för mig att vara ensam.

* att jag ska påminna mig när jag är trött på hushållsarbetet hemma, att det är mycket tråkigare att vara ensam.

* att mina kunskaper försvann när hjärnan vilade när jag var utbränd, men jag accepterar detta, att jag inte räcker till kunskapsmässigt som lärare.

* hur The Houses of Parliament fungerar

* att hinduismen tror på flera gudar

* att muslimerna säger att det står i bibeln att alla kvinnor borde använda slöja.

* att flabbergasted betyder förvånad

* att eleverna respekterar sin rektor på den brittiska privatskolan jag besökte. Respekterar våra svenska elever sin rektor här? Blir de tysta och säger godmorgon när rektorn visar sig för klassen?

* att bristen på papperskorgar i staden beror på att det är lätt att lägga bomber i dem och därför togs de bort.

*att eleverna i London var artiga och bad alltid om ursäkt när de fick en tillsägelse. "Sorry" var ett vanligt ord.


* ATT ALLT ORDNAR SIG

2 Advent

Här sitter jag med massor med ljus tända i mina fina ljuslyktor. Två ljus brinner i adventsstaken och jag har min tekopp bredvid mig.

MEN

Samtidigt är det söndag och utomhusarbete igen. Det är inte lika mycket denna vecka som förra och det är inte lika kallt som i tisdags, men det är ändå jobbigt. Det jobbiga är egentligen inte jobbet, det jobbiga är att vilja göra så mycket här hemma, så egentligen har jag inte tid att jobba.

Känner någon igen det?

Jag har otroligt mycket skolarbete, som jag fortfarande har en paus ifrån. Mina kurskamrater är otroligt stressade, men det är inte jag. Borde jag vara det? Kanske, men det hjälper inte mig att stressa över det. Jag tar tag i mina tentor när jag har tid. Det blir senare i veckan och jag anser att skolarbetet inte blir bättre eller klart fortare för att jag är stressad inombords.


Stressen inombords gjorde mig utbränd för 8 år sedan och dit vill jag inte igen. Nu är det en sak i taget som gäller och jag jobbar med att få uppleva sinnesro varje dag och just idag gör jag det. Mer kan jag inte begära.







Jag njuter varje dag när jag sitter i mitt storarum/kök (allt i ett 55kvm)med alla ljus och tomtar jag har omkring mig.

Jag önskar er alla en underbar 2:a advent - min dag har börjat helt fantastiskt och jag önskar att den fortsätter så för mig - jag ska i alla fall göra vad jag kan för att få känna såhär hela dagen

Lite vackert är det allt

MEN det betyder inte att jag älskar det för det. Mitt jobb, som jag tjatar mycket om, tar bort glädjen över denna fantastiska vy. Eller egentligen är det deras dåliga produkter som tar bort glädjen. Men, jag gör så gott jag kan och sedan får det bli som det blir.

Idag blir det en tur neråt Österlen och det blir nog en vacker åktur. När den utflykten är gjord, blir nog på ca 5 timmar, är det mysfaktor för mig och mitt hem som gäller.



Tjejkvällen igår var rolig och mysig. Men jag är ju en lite tråkig kvinna för jag vill ha mina rutiner, så jag går alltid hem vid 10. Men man(jag) står mig själv närmast och jag pressar inte mig för att andra tycker att jag ska vara uppe länge. Tycker de att jag är tråkig får de tycka det. Det tror jag i och för sig inte att de tycker, för de vet hur jag har det med sömnen och mitt jobb som oftast är på helgerna, så de säger aldrig något när jag åker tidigt. Så det är väl så äkta vänner fungerar.

Jag önskar er alla en fin lördag med hög mysfaktor - jag känner på mig att jag får en fin dag




Jag måste bara få skriva det igen, med tanke på hur jag mådde för en vecka sedan, jag känner mig så lycklig.Jag mår så bra. Jag älskar denna känslan och ska ta vara på den, så mycket jag kan.

Jag är förälskad

i dessa fantastiska me to you nallar. Om ni inte redan märkt det, så kan jag här avslöja det. Jag ska visa er alla fina me to you nallar + saker som jag köpte i London, men ni får nöja er med denna magiska bild så länge.

Jag är trött, så trött, men jag ska ändå göra vad jag kan för att ha trevligt på tjejkvällen och jag önskar er detsamma