Utmaning 64 om att sitta fast

Hans gick på vingliga ben genom byn. Klockan var bara tio en helt vanlig tisdag, men Hans gång skvallrade om att han varit bland sina spritgömmer igen fast klockan inte var mer. Hans var fast i spritens klor och kom inte ifrån den. När han vaknade varje morgon drogs han till förrådet där flaskorna låg i gummistövlar, i sopsäckar och även längst inne i skåpen bakom alla verktyg. Han drogs dit som om alla flaskorna var magneter. Han lyfte flaskan till munnen och lät den rena spriten rinna rakt ner i halsen tills flaskan tog slut. Då började han på nästa flaska men tömde aldrig flaska nummer två riktigt.

Denna dag var värre än de brukade vara men det brydde sig inte Hans om när han gick mot affären. Han skulle köpa halstabletter för att dölja spritlukten och han brukade köpa frukostbullar åt Gun också. Gun brukade i och för sig inte bli glad över bullarna, men kanske idag kunde hon visa lite glädje.

Hans gick in i affären direkt bort till bullarna och plockade ner fem stycken i en påse innan han gick mot kassan, tog två påsar halstabletter, betalade och gick ut. Han sa aldrig något när han handlade för då slapp han höra sin egen slöddrande röst. Han skämdes otroligt mycket över att inte kunna gå rakt när han köpte sina morgonbullar, men hjärnan var i en sådan dimma att han inte kunde tänka klart att det hade varit bättre att om han stannat hemma.

Detta var livet han fick när han gav efter för spritbegäret för sex månader sedan efter femton års nykterhet. Han var fast i något som han egentligen inte ville vara i.

Det är arbetet som är livets yttersta tjusning - PABLO PICASSO

Ha det bra

Cattis