Tråkigt att kursen är slut

Jaha, då hade dessa dagar passerat. Bara så där. Ja, tiden går fort när man är lycklig. Jag är lika lycklig inombords som jag ser ut på bilden. Vilken fantastisk kurs. Den har gett mig väldigt mycket. Jag skulle aldrig kunna fånga läsarna i en bok om jag inte gått denna kurs. Jag hade min sista coachingtimme med Ann först på förmiddagen och sedan avnjöt vi en fantastisk god lunch tillsammans på en Italiens restaurang.

Jag har otroligt mycket att jobba med när det gäller boken och vidareutveckla det jag redan har skrivit, men nu ska den få vila tills jag har fyllt 40. Jag vill inte skapa en inre stress genom att vilja skriva, men inte hinna, det är bättre att bestämma redan nu att den ska vila i några veckor.




Efter lunch var det dags för den absoluta sista skrivövningen. Ni ser själva hur koncentrerade de var, mina kära kurskamrater.


Nu har vi sagt hej då, men jag har tur som ska få träffa den ena tjejen igen på konferensen vi ska på över helgen.

Jag har börjat packa så smått nu, för konferensen varar i morgon mellan 9 och 19 och sedan är jag nog rätt trött när jag kommer hem. På söndag får jag ta packningen med mig till konferensen och sedan gå tidigare därifårn för att hinna med mitt flyg.

Jag längtar efter min familj nu och jag vet att de längtar efter mig med.

Vad jag menar är att varje människa måste låta sin intuition visa vägen och sedan vara beredd att tolerera vandringen utan rädsla - SHAKTI GAWAIN

Ha en bra kväll

Cattis