Hur många gånger ska man behöva förklara för familjen vad det innebär att skriva ett examensarbete? Kommer de någonsin att förstå hur stort det är?
Ska man hoppa av skolan vid första motgången? Eller ska man försöka stå upp för sig själv för en gångs skull? Det är inte lätt när man som jag varit kraftigt medberoende under så många år. Hur ska familjen då kunna acceptera att jag helt plötsligt inte gör allt som jag har gjort tidigare? Hur ska de helt plötsligt kunna anpassa sina liv efter den studerande som behöver ha allt fokus på sitt enorma examensarbete? HUR? HUR? HUR?
I min värld just nu har jag hoppat av skolan, men jag kommer kanske på andra tankar om jag går ut i friska luften är hemifrån några timmar och bara tar hand om mig själv. För annars får jag inte bli omhändertagen om jag inte sköter det själv.
Ha en skön dag i solen - jag ska ut och försöka komma igen i mina tankar där jag faktiskt är viktig
6 kommentarer:
Du ska fan inte hoppa av någon skola!!! ICKE!!!
Ta en timeout ikväll på hela familjen. Sätt er ner och ha familjeråd!
PRATA & FRÅGA vad det är dom inte förstår!
Kolla om saker kan lösas på ett bättre sätt än som det är nu! Ha en dialog där ALLA får säga sitt och komma med förslag och kompromissa sen fram en lösning som passar alla!!!
Lycka till!!!
Du vet var jag finns!!
Kramkalas
Tack vännen,
kramkram
Jag tror att mammor har det svårare och särskilt om man alltid varit den som tagit hand om andra.
Klart du ska fortsätta. Kämpa på och lev din dröm.
Kram!
Åååå... vännen!! Jag håller med Anonym!!
Fan heller att du hoppar av! Du / ni är i en tillfällig svacka nu, men det fixar sig. Ge inte upp!!!
Du har sån enorm kärlek för detta & då ska du följa det. Detta gör dig hel & du är duktig på det! Det är dax för oss kvinnor att ta plats. Jag har själv befunnit mig i liknande & jag förstår din känsla!! När jag började ta plats blev det riktigt katastrof i min närhet.. de som jag TRODDE skulle stötta mig mest, va de som gjorde det minst.. men jag gav inte upp.. jag kämpade.. två steg fram & åtta bak.. men det gick till slut & det är det bästa jag gjort. Min man & son håller med, men de tyckte det va jobbigt ibörjan.. innan de såg hur bra jag började må!!
Så ta all egentid du behöver. Vi har alla rätt till ett privat liv ÄVEN om vi är gifta & ha barn!!!
Keep on going girl!!!!
Ååå, ja.. du kan väl köpa skorna av mig?! Komma hit så kan vi fika, prata & du kan köpa skor =) Å, det hade varit så kul!!!!
Jag är jätte trött.. är nog på väg in i ett skov.. men det löser sig =)
Tänker på dig vännen!!!
Varm kram Tina
Kliver in och ger dig styrka att klara av att fortsätta.
/Nina
PS, ser att du läser Stephen Kings bok. Är den bra? Något att rekommendera? Har du fått bra skrivtips? Jag har nämligen själv funderat på att köpa den, men det har inte blivit av bara. :)
Det gäller att sätta gränser,att vissa saker HAR faktiskt förändrats och att man visar det så man inte går i samma hjulspår men visst är det en omställning för alla..Glad att höra att du står upp för dej ,vem ska göra det annars !! Du är mycket klok vännen så det kommer att gå fint!Kram kram=)
Skicka en kommentar