VÄLKOMNA HIT

Välkomna till min skrivande värld som består av mycket mer än att skriva min bok. Jag har skrivit på min bok sedan hösten 2007. Den är klar när jag räknar orden, men jag har några få scener kvar att skriva. OCH självklart behöver den bearbetas och jobbas med mer innan den ska skickas till förlag.








Jag läser till lärare och har då även läst några skrivarkurser på nätet. Att skriva för barn och unga, Kreativit Skrivande, Att skriva på nätet och Kreativt Skrivande II och Kreativt Skrivande III.



Lämna gärna en kommentar när ni hälsat på. Det värmer mitt hjärta oerhört mycket om ni vill ta den minuten till det. Då kan jag leta upp er i cybervärlden och göra detsamma hos er.


måndag 2 februari 2009

Utmaning 2 - Jag har tappat bort mitt choklad

Jag står med rumpan i vädret och rotar på den nedersta hyllan i kylskåpet efter mitt mjölkchoklad som jag gömde där i går kväll innan jag gick och lade mig. Var kan det vara? Jag hoppas innerst inne för makens skull att han inte har snott mitt choklad för då blir det soffan i en vecka.

Jag börjar känna mig lite desperat över att stå och leta efter en shokladkaka när klockan är 7 en söndagsmorgon, men jag är ju sugen och jag vill äta NU! Jag bestämde i och för sig igår när jag lade mig att jag skulle ha en godisfri dag i dag, men då visste jag inte att jag skulle vara sugen på choklad så fort jag vaknade. Jag kan ha en godisfri dag en annan dag istället. Visst kan jag det? I morgon kanske? Ja, ja det behöver jag inte bestämma nu, just nu är det viktigaste att jag hittar mitt choklad, och där, där längst inne under morotspåsen hade det halkat ner. Ett lugn spred sig inom mig. Jag skulle slippa köra till statoil klockan 7 en morgon för att få min choklad kaka. Jag kunde sätta mig i soffan och njuta i pyjamasen. Tänk vad bra jag gömmer mitt godis..

5 kommentarer:

Tjotten sa...

Jag kan allt känna igen detta. Choklad begäret är starkt, jag har en liggande bakom några böcker hemma för att tas vid ett desperat tillfälle ;-)

Cattis sa...

Oh, vad jag skrattar. Min syster sa, samma sak som jag skrev om. Vad hon blev arg om någon ätit upp hennes godis. Nu är både hon och jag sockerfria så vi äter inte choklad mer, men det är rätt nyttigt att skriva om hur det var en gång i tiden.

Cattis

Lillemor sa...

Håller med Tjotten, hög igenkänningsfaktor. Och lite av en desperation som lyser igenom, även om det är past time. Läser om ditt bokarbete med stort intresse, ska bli kul att läsa boken sen!

Cecilia Sahlström sa...

Hahaha, vem har inte kunnat döda för en bit choklad. Just nu jag i alla fall. Går på helt och hållet kolhydratfri kost (och inga sötsaker heller förstås) och jag håller på att bli galen. Det är kanske tur att jag inte har gömt någon choklad då! Kul och mycket igenkänning. Cissi

Anneli sa...

Tack! Jag försöker skriva, men det är så jäkla svårt att släppa spärrarna och låta orden komma. Man blir ju så trött efteråt och sover så dåligt.