Köket har kommit

Idag kom bilen. Bilen med köket.




Det var häftigt att bara få bära in kartongerna
Janne dirigerade och vi hjälptes åt allihopa.










Nu står det i mitt nya vardagsrum och kök och det ska börja monteras på lördag. Jag är mycket lycklig över det. Det är jääääättttefint...

Ha det gott.....

Cattis

Utmaning 90 - ett spännande möte

Sara går mot en man som pratar i en mobiltelefon. Kan det vara han? Han ler, ja det är han. Det är Magnus som hon bara har pratat med i telefonen under flera månader, Nu ska de träffas för första gången. Det pirrar riktigt ordentligt i magen på Sara. Hon ler också och går honom tillmötes. Han avslutar sitt samtal, säger "Hej" och ger henne en kram. Hon kramar tillbaka och det känns konstigt i hela kroppen.

Magnus frågar " Hur gick flygresan? Är du nervös?" Sara bara nickar. Magnus fortstätter "Ska vi köra till Globen och titta lite" Sara säger "Ja, väldigt gärna"

Dagen går fort och det känns riktigt bra att få umgås med Magnus, Sara blir mer och mer säker på att detta är rätt. Samtidigt som hon tänker att det var modigt gjort av henne att lämna barnen hemma och flyga till Stockholm för att träffa en man hon bara pratat i telefonen med.

När de sitter på en restaurang i Gamla stan tillsammans och äter en otroligt god middag kommer den första pussen som följs av många fler under helgen de har tillsammans i Stockholm.

Innan helgen är slut frågar Magnus "Är du flyttbar?" Sara svarar: "Nej" Då får hon det svaret som gör hela helgen magisk "Det är jag" Wow, vad häfigt. Vill Magnus flytta 70 mil för hennes skull? Kan det verkligen kännas rätt efter bara en helg tillsammans. Saras tankar är många.

Men detta möte blev flera och idag lever de tillsammans i Skåne med att renovera köket. Ett möte på flyplatsen blev ett liv tillsammans.

Cattis

Gränspolisen tog oss i Tyskland

Hejsan, Nu har jag mycket att berätta, men inlägget får inte bli för långt för så tröttnar ni kanske på att läsa.

Vi åkte till Tyskland i lördags. Det var jag, min make och ett annat par som vi känt i 4 år. Vi har alltid mycket roligt tillsammans men när vi fastnade hos gränspolisen var vi inte glada. Om vi var korkade eller det var tyskarna som hade en dålig dag vet jag inte, men vi reste till Tyskland (ett land inom EU, behöver man pass då??) utan pass. Det gillade inte gränspolisen när de stoppade oss. De ville att vi skulle legitimera oss och det gjorde vi med våra körkort, men det gällde inte där. Vi blev lite lagom irriterade när vi fick ta av våra shoppingpengar för att få ett treveldokument för 2 dagar.




Vi bestämde oss för att inte låta detta förstöra dagen för oss och vi lärde oss något av det (skrivpuffövning 89) Vi reser aldrig till Tyskland utan pass fler gånger. Vi kände oss inte välidgt korkade bara lite, för vi var inte de enda svenskare som gjort denna miss. Det var många som reste inom EU utan pass, precis som vi gjorde. Tyskarna tjänade rätt mycket pengar denna dag på oss svenskar. Min man hade passet i plånboken så han slapp betala, men vi andra tre blev 25 euro fattigare var.

MEN , detta tog inte bort gldäjen vi hade denna dag. Jag vet inte när jag hade så roligt senast. Det var en lugn och fin dag även om vi blev trötta och var borta många timmar, men vi hade det väldigt roligt tillsammans.


Jag äter min medhavda lunch i bilen och solen sken på mig. Det regnade dock lite senare men det gjorde inget när vi haft sol tidigare.

Mitt underbara ressällskap Pernilla njöt med denna stora öl till maten på eftermiddagen.



Vill bara visa något som aldrig hänttidigare fast de har bott ihop i 7 år. Mina älskade hundar delar säng. De är väl för söta??

Ha det gott,

Cattis

Utmaning 89 - vad lärde jag mig igår?

Igår fyllde min dotter 15 år. Vi skulle fira henne klockan 5 i vår källare. Jag hade skalat potatis och morötter samt gjort en gryta av vildsvinskött. Alltså riktig husmanskost. Jag tyckte att jag hade läget under kontroll och vi skulle äta om cirka 15 minuter när spisen började tjuta. Det var morötterna som kokade över och då larmade spisen. Detta har hänt tidigare och när man torkat bort vattnet fungerade spisen som den skulle igen. Men det blev inte så denna dag. Det stod F och E + 31 på spisen. Här var det 15 personer som var hungriga och 3 små barn som inte hade tid att vänta på maten.

Vi fick inte igång spisen. Vad gör vi då? Jo, en gäst hade en gasolplatta i sin bil och jag hittade vår i garaget. Jag satte in grytan i ugnen och kokade potatisen och morötterna klara på den nya "spisen". Grytan fick redning i sig med massor med vispgrädde när det blev en platta klar. Vi åt och jag tror inte jag fått så mycket beröm för någon middag tidigare än vad jag fick för köttgrytan igår.

Jag fick också beröm för att jag var så lugn fast spisen inte fugnerade, men det hade inte hjälpt att bli arg för den hade inte gått igång för det.

Vad lärde jag mig av detta nu då?

Jo, två saker
Man får inte mer än man klarar av.
Att allt ordnar sig, vad som än händer.

Detta är förig två viktiga intryck som jag tar med mig varje dag när det händer något som jag inte väntat mig.

Cattis

Utmaning 86 - fortsätt dialogen

-Vad var det som hände?
Sara sitter i soffan med tårarna rinnande nerför kinderna. I andra hörnan av soffan sitter Magnus och säger att han varit otrogen.
-Varför, varför har du gjort detta? frågar Sara med tunn röst.
-Det bara hände. Jag var på konferens och drack lite för mycket.
-Drack lite för mycket? Du dricker väl aldrig för mycket. Inte när du är med mig i alla fall.
-Jag vet.
-Hur gör vi nu då?
-Jag vet inte, men jag önskar av hela mitt hjärta att du förlåter mig?
-Förlåter dig! Är du inte klok, nej det kan du inte vara som hoppar i säng med en annan fast du är gift. Aldrig jag förlåter dig, det fattar du väl ändå?
-Det trodde jag, att du kanske kunde göra så småningom.
-Aldrig, Aldrig, aldrig, du fattar inte alls vad som hänt eller? Du har gjort det med någon annan. Du har klätt av dig tillsammans med någon annan. Du har haft din jävla snoppe inne i någon annan helt utan att tänka en enda sekund på mig och vårt äktenskap. Hur fan tror du att jag ska kunna förlåta det? Va? Hur fan kan du tro det?
-Jag vet inte, men jag bara trodde. Förlåt, förlåt mig, snälla Sara. Vi kan inte kasta bort vårt liv.
-Det gjorde du när du stängde dörren på hotellet tillsammans med en annan kvinna.
-Nej, så tänkte jag inte, jag tänkte inte alls. Snälla kan vi inte prata mer om detta?
-Prata? nu skrek Sara, för helvete fattar du inte, jag vill inte se dig, inte prata med dig, inte röra dig, aldrig mer. Med dessa ord lämnade Sara soffan, huset och Magnus och gick ut i kvällsmörkret, fortfarande med tårarna rinnande nerför kinderna och under näsan stod det elva av snor sombara rann och rann medan Sara snörvladeoch snyftade. Detta brydde hon sig inte om när hon vandrade gatan fram ensam med sina tankar. Varför hände detta mig? Vad var det som hänt egentligen?

Nu är det lite mycket

Hejsan,

Nu har det blivit lite för mycket för mig. Jag orkar inte göra så särskilt mycket om dagarna, mer än det som jag "måste", jobba och praktisera. Igår hade jag en hemsk dag med tårar och ilska. Jag blir riktigt rädd när jag känner mig sliten och trött, för jag vet inte hur länge det ska vara. Jag berättade för maken att jag inte mådde bra och att jag var ledsen över att ingen kunde säga att köket skulle bli klart. Då lovade han att det skulle bli klart och idag berättade han att de skulle börja lägga golvet på måndag.

Torsdagar är den enda lediga dagen jag har i veckan och jag försöker verkligen att ta det lugnt. Samtidigt är det en massa ärende som måste göras. Jag har köpt födelsedagspresent till min Rebecca som fyller 15 på söndag. Jag har varit och hämtat mina nya bågar för jag tålde inte de andra jag köpt. Jag hoppas att jag ska gilla dessa med, och de är faktiskt riktigt snygga. (kommer bild sedan)

På lördag ska vi köra till Tyskland och köpa det som alla de andra ska dricka på min fest. Egentligen har vi inte tid, men det måste ju också göras. Det var hemskt vad det blev en massa måsten i mitt liv just nu. De lärda säger ju att det finns inga måsten.

Min syster jobbar på kronfågeln på orderkontoret där hon sitter i telefon, gissa hur mycket hon har haft att göra denna fågelglasveckan?? MYCKET!!! Hon jobbar övertid varje dag och jag hämtar hennes gosse Alexander 3,5 år på dagis varje dag klockan 3. Vi går ner i mosters källare och sitter och myser i soffan. Det är skönt när jag kan hjälpa till med det jag kan och det är inget jag blir trött över heller för vi har det lugnt och skönt tillsammans jag och Alexander.

Ha det bra, det kommer skrivövningar och bilder när jag får lite kraft.

Cattis

Utmaning 84 - 3 önskningar som går i uppfyllelse av anden

Jag har för första gången på länge en ledig dag. Jag tänker städa för här är så smutsigt. När jag putsar av datorskärmen tittat anden ut. Han har bott där i över en månad nu, men det är första gången idag som han tilltalar mig. Jag hoppar till lite när han frågar:
-Hej min vän, hur har du det idag?
-Trött, less på allting, stressad över renoveringen.
-Vad kan jag hjälpa dig med? Jag kan tillgodose tre önskningar. Önska dig vad du vill, jag fixar det.
Hjärtat hoppade till på mig igen. Tre önskningar? Vad ska jag önska mig då?
-Det första och viktigaste för mig är att mamma och pappa kommer och säger att pappa ska bli nykter och att de älskar mig. Kan du verkligen ordna det?
-Självklart vännen,inge problem, vad är nummer två då?
-Att killarna fixar mitt kök till festen, komplett, med tapeter, lister, kakel m.m Då skulle lyckan vara fullkomlig. Men det är bara drygt tre veckor till festen, hur fixar du det?
-Bekymra dig inte om hur jag fixar det, men jag lovar dig att dina önskningar ska slå in. Den sista då, vad vill du då ska hända?
-Låt mig få resa till London igen på skrivarkurs, för det var den bästa resan jag någonsin har gjort.
-Kunde du inte valt några svårare önskningar? säger anden med ett leende. Dessa önskningar kommer att slå in fortare än du tror. Är det dessa önskningar som gör dig lycklig ska du se att de kommer att slå in. Släpp taget och låt mig ta över så ordnar allt sig.

När anden sa den sista meningen kändes det som en sten föll från mitt hjärta. Vad härligt att släppa taget om allt det som tynger mig och veta att någon annan ordnar det åt mig. Det blir en bra dag i dag, det känner jag på mig.


Ha en bra dag nio också

Cattis

Moster måste veta allt

Hejsan,

Det var länge sedan. Jag är mycket trött nu. Jag praktiserar på en skola, jag jobbar och renoveringen. Jag är mycket trött faktiskt,och som ni märker blir det inte mycket bloggande heller.

Jag fick en samtal av min systerdotter Amanda i lördagskväll om att hon hade tappat sin första tand. Hon var mycket lycklig över detta. Jag blev glad över att hon ringde mig och berättade det. Jag sa att jag skulle ta kortpå hålet och sätta in bilden på bloggen. Det tyckte hon var mycket spännande såklart.




Renoveringen går framåt, men jag hade önskat att det hade gått ännu fortare, men det händer saker varje dag. De arbetar med golvet nu och snart ska det läggas, det fina golv som de var i Polen och köpte i helgen



Från morgon till kväll arbetar de hela helgen och om 4 veckor har festen varit. Ska bli kul att se hur allt detta slutar. Enligt alla andra blir det inte klart till festen, vi får se vilka som får rätt.


Ha det bra

Cattis

utmaning 80 - en bra idé

Det är höst och Sara sitter och tittar ut genom fönstret i från tv-soffan. Tankarna är många och hon vet inte om hon vågar följa sin dröm. Drömmen är att skriva en bok, men "Hur gör man?" undrar hon. "Är det en bra idé, att försöka skriva istället för att jobba?"

Hon sätter sig vid datorn och börjar skriva några rader. Raderna blir fler och fler och fingrarna bara flyger över tangentbordet. Det ser inte svårt ut alls för henne att skriva. Hon sitter framför datorn i flera timmar och när hon går därifrån för att gå ut och ta lite luft har hon skrivit 25 sidor. Det gick hur lätt som helst och kanske kan det vara en bra idé att skriva en bok.

Pausen på trappan med lite frisk luft ger Sara ny energi att skriva mer och tankarna klarnar. Kanske kan drömmen om att skriva en bok bli verklighet. För Sara är det vekligen en bra idé följa hjärtat för det var längesedan hon lyssnade på det. Nu ska hon göra allt vad hon kan för att det ska bli en bok, skriva fler efter den och förhoppningsvis i framtiden tjäna en slant.

Äntligen vågar hon följa sitt hjärta.

Ha en bra dag

Cattis

Renoveringen

Röran är ett faktum inomhus. Även om vi har det bra i källaren är det rörigt och smutsigt även där.Det är väl pådetta viset när man renoverar och det är tur att det är för några veckor....ska ju vara klart den 18/4:)


Utanför är det fint i alla fall. De små fina blommorna syns i min rabatt.




För varje gång jag går ut och sedan kommer hem igen har det försvunnit väggar och/eller golv. Det är skönt att se att de jobbar på.





Jag vill med denna bild presentera den "nya" klädstilen vid renovering.(jag har fått tillåtelse att publicera bilden). Vad gillar ni att såga ner väggar i kalsonger och blommiga trätofflor? Är det inte lite gulligt?




I helgen ska flera arbetare jobba däruppe så då kommer det att hända massor med saker(hoppas jag). Maken och Adam har åkt till Polen för att köpa golv. Vi ska ha golvvärme där uppe och vi ska byta golv på en yta av 85 kvardratmeter. Det är mycket spännande att följa deras arbete med lugnet inom mig att allting blir klart i tid.

Ha det bra

Cattis

Utmaning 79 - en resa

Det finns inga andra reser än skrivaresor i mina tankar just nu. Jag har en stressad vår framför mig, men i tankarna planerar jag för ännu en skrivaresa till London om ett år.

Eftersom jag skriver en bok, älskar London och behöver skrivtid finns det inget jag prioriterar mer än en skrivarresa. Jag märkte oxå under denna resan att min familj klarar sig alldeles utmärkt utan mig och därför kan jag göra ännu en.

Skrivarkursen gav mig mycket mer än jag kunnat tro. Jag hade en illusion innan resan att jag skulle skriva hur mycket som helst, men det gjorde jag inte. Men enligt Ann skrev jag mycket. Jag var ensam efter skrivarkursen varje dag och det var helt underbart att få göra precis som jag själv ville.

Denna resa betydde mycket för mig på många plan och därför tänker jag göra en likadan resa om ett år. Jag lever fortfarande en dag i taget, men jag älskar att drömma och planera resor och därför tänker jag lite längre fram när det gäller denna resa. Den utveckling somjag kände i mitt skrivande skulle alla få vara med om, det var en häfit känsla att komma hem och göra skrivövningar och jag märkte att jag tänkte på ett helt annan sätt än innan skrivarkursen.

För mig är skrivarresa nummer ett helt klart, helst i London också såklart.

Följ mig här så får vi se om denna dröm/plan slår in.

Ha en bra dag

Cattis

Var det bättre förr?

När jag var tonåring för 25 år sedan gick jag och tittade lite försiktigt på killarna. Jag berättade absolut INTE för min mamma om mina känslor och hon frågade aldrig heller. Vi var nog många som hade det på det viset då, tror jag. Var det då bättre förr? Med tystnaden och smygtittandet? Mina tonåringar hade lektion med mig i morse med hur tonåringar raggar idag. Jag tyckte deras raggningsrepliker var så fantastiskt påhittiga att jag vill dela med dem med er här. Skratta, gråt, bli förtvivlade eller använd dem. Ni bestämmer själva.


Jag är ny här i stan och hittar inte min lägenhet, kan du visa mig din lägenhet.

Ska våra tungor skaka hand?

Jag har tappat min nallebjörn, vill du sova med mig?

Jag har tappat mitt mobilnummer, kan jag få ditt?

Fryser du inte? Du har varit naken i mina tankar länge.

Har du en spegel i din ficka för jag kan se mig själv innanför dina byxor.

Jag känner oerhörd tacksamhet över att ha en make som jag ska leva resten av mitt liv med, för då slipper jag fundera ut vilken av replikerna som jag sklle provat när jag söker en partner.

Ha en fortsatt trevlig dag.

Cattis

Min tvhörna i källaren fungerar oxå.

Ja, då är renoveringen igång på riktigt. Jag har ett fullt fungerande kök i tvättstugen och vårt vardagsrum finns i gillestugen.

Jag trivs lika bra här som i det andra vardagsrummet. Mina studner med te och datron är lika trevliga här som på ovanvåningen. Min hörna i soffan fungerar lika bra i källaren som där uppe och dessa veckor vi ska bo här kommer säkert att gå fort. Idag blir jag lämnad av alla de andra i familjen. Barnen åker till sin pappa och maken ska till Poeln för att köpa golv.

Jag är ledig idag och jag ska försöka att plocka lite i de olika högarna som bildats, konstigt nog har de blivit fler än innan och mycket högre.

Mitt skrivande på boken har jag lagt på vila. Det kom jag överrens om med Ann under skrivarkursen eftersom jag har det hektiskt hemma fram till min fest. Jag önskar att jag kunde sätta mig lite framför datorn och få ner några tankar och jag hoppas att det kan komma nu när jag är ensam med hundarna.

Igår gjorde jag något mycket viktigt för barnen i skolan. Jag berättade för en klass om hur det är att växa upp i en alkoholist familj. Det är så viktigt för barnen att få reda på att det är inte deras fel om någon annan dricker och var de kan hitta hjälp när de behöver det. Jag var mycket trött efteråt och fick vila lite när jag kom hem, men det kändes mycket branär jag gjorde berättade för dem.

Nu ska jag väcka maken.

Ha en bra dag.

Cattis

Utmaning 78-bilden

Maria sitter på bänken i parken och väntar på Lars. Hon har tittat på klockan många gånger redan och mellan varven tittar hon på den lilla blombuketten som ligger bredvid henne. Hon tittar mot teatern och där långt borta kan hon se en lång man komma. "Kan det vara Lars?" Det är det. Han kommer mot henne och när Maria får ögonkontakt med Lars glittrar det i hennes ögon samtidigt som hon ger honom ett stort leende. Lars slår ner blicken och verkar inte dela hennes glädje.

Maria tar upp den lilla buketten och ger Lars den, han tittar på henne länge innan han tar emot den. Han lägger den bredvid sig utan att säga något. Tårarna börjar rinna nedför kinderna på Maria men det hörs ingenting från henne. Hon sitter bredvid Lars och säger absolut ingenting.

"Varför skulle jag vilja ha blommorna, Maria?" frågar Lars. "Du vet att jag har träffat en annan och vill att du slutar ringa mig." Maria nickar. "Det är bara så svårt att acceptera, när jag fortfarande är kär i dig." Snyftar hon.
"Jag vet, men livet går vidare ändå, det måste det göra" Med dessa ord lämnar Lars bänken, Maria och den lilla buketten. Maria tar den lilla buketten luktar på den och tittar ut över ån.

Går verkligen livet vidare?

Cattis

Utmaning 77-vatten

För mig är vatten viktigt på många plan. Jag märker det verkligen nu när vi renoverar och de stänger av vattnet ofta.

Jag kan inte klara mig utan vatten eftersom det är den enda vätska som jag dricker sedan 2.5 år tíllbaka. Ni som följer mig här på bloggen vet vad mina stunder med te betyder för mig. Hur tror ni att jag skulle vara om jag inte hade dem? Ingen trevlig människa tror jag.

Jag har i och för sig vant mig vid att dricka vichyvatten med smak istället för kranvattnet, men det är fortfarande min livlina-att ha möjligheten att ha tillgång till vatten.

När jag var utbränd var jag så dålig att jag inte orkade tvätta mig. Gissa hur jag luktade då? Jag tänker tillbaka på den tiden nu när jag skriver och jag kan nästan tänka att man kunde tro att jag inte hade tillgång till vatten som jag såg ut och luktade. Tänk att ja kunde bli så utmattad att jag inte kunde ta till vara på de möjligheterna jag har i mitt eget hem.

Vattnet gör att mina döttrar kan gå till skolan. Utan vattnet hade de stannat under täcket, för de kan absolut inte gå utanför huset utan att ha tvättat sig på morgonen.
För mig och oss i denna del av världen är vattnet viktigt på flera sätt. Människorna i andra delar av världen har inte samma uppfattning som oss. De bryr sig inte om att ha möjlighet att tvätta sig under armarna eller om det är smak på vattnet de har tillgång till - de är lyckliga att kunna leva dag för dag med rent vatten, OM de har tillgång till det.

VATTEN ÄR LIV FÖR OSS ALLA

Cattis

Renoveringen av köket är i gång

ÄNTLIGEN!!!! Fick jag börja hugga i det gamla köket. Maken tyckte att jag skulle vänta,men jag kunde inte låta bli att jobba lite och jag hann med en hel del.






Jag gick lös med yxan på allt utom det elektriska.

:)





Sedan tog Adam över och det hände en hel del, väggarna försvann och det hittades gamla döda råttor bland hyllorna.

Vi bor gott i källaren och jag är övertygad om att festen den 18 april kommer att hållas i mitt nya kök. ;)







Ha det bra

Cattis

Utmaning 74 - något farligt.

Hans tar bilen och åker till stan. Bilen parkerar han vid Mc Donalds och sedan går han in mot centrum. Han verkar inte ha några ärende för han går gata upp och gata ner. Händerna har han i fickorna, men studerar man honom noggrant kan man se att han drar höger handen genom luggen hela tiden. På ett nervöst sätt. Han vänder mot Domus och går dit, för att ställa sig utanför en stund. Ingen kommer fram och pratar med honom och han tar inte kontakt med någon heller.

Innerst inne vet han att detta är en farlig situation för honom. Att åka in till stan ensam när det kryper i koppen på honom. Då ska han ringa ett samtal eller åka hem till sin stödperson, inte åka till stan coh gå och tvinga sig att vara långt ifrån systembolaget. Detta beteende har han använt sig av så många gånger så hans sponsor har sagt att det är alldeles för farligt för honom att åka in till stan ensam. Då kan han kanske inte klara av när suget sätter in och vill ha sprit, om han inte har sällskap av någon som vet vad han går igenom.

Idag är det en sådan hemsk, farlig dag som det river sliter inombords på honom, men han spänner fortfarande händerna i fickorna för att försöka stå emot begäret. Han går in på domus och köper en läsk och en bulle på kondiset utanför, men inte ens detta kan ta bort begäret efter något starkare.

Precis när han har druckit upp läsken och ska slänga flaskan och styra stegen mot systembolaget känner han en klapp på axeln. Det är Rolf. Älskade Rolf från AA. Han måste direkt se faran med denna dagen, för han säger varken hej eller något annat utan bara
-Kommer jag i rätt tid?
-Ja, säger han med en suck, tack.

-Ska vi gå och prata någonstans?
-Ja, gärna långt härifrån.
De går tillsammans långt ifrån den fara som vilar över Hans som han kommer att få leva med resten av sitt nyktra liv. Suget efter spriten.

Skrivövningar

Nu praktiserar jag på en högstadieskola. Jag ska gå bredvid min handledarei 25 dagar. Hon har engelska, tyska och svenska och denna terminen är det svenska som är mitt ämne. Jag började igår med en skrivövning och det ska jag fortsätta med tom v20. Jag var lite enrvös för hur de skulle reagera, men de skrev i de 10 minuterna som jag bestämt.

Jag sa att de skulle beskriva sin favoritplats och ta in syn, hörsel, dofter, andra människor m.m Det var fina berättelser de kom in med. På tisdag ska jag bygga upp en by på ett stort papper som jag tar med mig. Vi gjorde det i London med Ann och jag tyckte det var så häftigt. Jag ritar en sjö och en kyrka och resten får klassen bestämma. Vilka ska bo där? Hur ska husen se ut? Hur ser relationerna ut? Vilka konflikter finns det i byn? Något som är olagligt? Detta ska vi tillsammans bygga upp på tosdag och sedan ska vi använda byn till olika skrivövningar varje vecka. Jag hoppas att de kommer att utveckla sitt skrivande dessa veckor. Nu ska jag snart ut och jobba, och sedan är det renovering som gäller tills det blir dags för melodifestivalen.

Ha en bra dag

Cattis

Utmaning 73

Det kom som en överraskning, men ingen är gladare än jag över att Magnus är nykter sedan två veckor tillbaka. Det hade jag inte förväntat mig alls. Dessa två veckor har varit fyllda av glädje oro och kontollerande. Jag kan inte ta en dag i taget och vara glad för den nyktra dagen. Jag är orolig, jag kollar hans miner, hans tal och hans gång, för att se om han kanske har druckit något lite.

Varför beter jag mig så? Varför kan jag inte vara glad för de nyktra dagarna jag får? Dessa frågor ställer jag mig dagligen, men jag får inget svar. Min oro fortsätter inom mig. Jag har ingen att prata med heller om detta, för vem vill lyssna på en tjatig kärring som har en man som dricker? När han under alla andra år har talat om för alla i vår omgivning vilken påfrestning jag är att leva med. Det är väl vad alla tror och då är det ingen idé att berätta hur jag känner. De tror mig inte ändå. Så här fortsätter mina tankar när Magnus kommer in genom dörren och ger mig en kram.
-Hej älskling, Ska vi köra en runda idag?
Jag blir varm inombords och svarar snabbt.
-Jättegärna. Var vill du köra?
-Kanske till gallerian och handla lite kläder till oss.skulle det kännas bra med lite nya kläder?
Jag gav honom ett stort leende
-Vad tror du?
-Jag skulle vilja prata med dig om att gå på ett AA möte med mig, kan du tänka dig det?
Jag kunde inte svara, för jag blev helt stel i kroppen, hörde jag rätt. Höll hela mig liv på att vändas till det bättre? Det verkade så.

Cattis

Första dagarna efter Londonveckan

Hejsan,

Ja, det blev intensiva dagar direkt när jag kom hem. Jag har inte skrivit så mycket och jag har faktiskt inte längtat efter det heller efter den fantastiska veckan i Londondär jag producerade så många texter. Igår morse skrev jag två utmaningar, men min syster påpekade idag att det varit tomt på inlägg sedan jag kommit hem. Nu ska jag försöka att få in lite mer text här.

Det är intensivt nu när jag går lös med yxan i köket. Maken sa att vi skulle vänta med att riva köket, men jag kunde inte låta bli så jag har snart huggit ner det 40 år gamla köket. Idag flyttas soffan och tvn ner i källaren och sedan sätter vi igång på riktigt.Jag fyller ju 40 snart.... Då ska det vara klart.

Jag ska skriva lite varje dag på boken i min fina anteckningsbok som jag köpte i London. Annars blir det till att lägga fokus på kök, skolan och arbete. Den kreativa sidan får vänta lite tror jag. Jag vill inte bli stressad inombords heller, det har jag varit och jag vill inte dit igen. Städning för resten av dagen och sedan Lets Dance.

Ha en mysig fredags kväll.

Cattis

utmaning 70 min författarsjäls instruktioner

Låt mig leva i frihet.

Låt mig vara modig.

Ge mig tid att skriva.

Ge mig tid att tänka.

Låt mig ta hand om mig själv.

Låt mig leva i harmoni med er alla i familjen.

Låt mig vara ledsen när jag är det.

Låt mig vara arg när jag är det.

Låt mig ge er kärlek när det passar mig.

Ge mig kärlek så mycket ni bara orkar för då orkar jag författa.

Låt mig inspireras av er och era liv.

Låt mig vara mig själv.

Cattis

Utmaning 71 ett husdjur

Lampan tänds fast det är mörkt ute, Vad menar matte med detta? Jag vill sova lite till, det är bäst att jag förflyttar mig till soffan där vet jag att jag får vara ifred några timmar. Ah, det ligger en stol i vägen i soffan. Vad är detta för konstigheter? En stol på min sovplats i soffan. Jag tittar på matte och hon fattar direkt att jag vill ha bort stolen. Hon kommer till mig, tar bort stolen och ger mig en klapp på kinden. Min underbara matte som nästan alltid gör som jag vill.

Hon var borta väldigt länge precis och jag fick ligga själv hela dagarna här hemma. Jag undrar var hon var någonstans. Hon brukar inte lämna henne, så det måste ha varit viktigt. Jag har inte fått vara ute och springa bredvid cykeln nu när hon har varit borta. De andra i familjen verkar inte bry sig så mycket om mig som matte gör. Matte kelar alltid med mig, jag får alltid sova på hennes rum fast jag får inte plats i hennes säng. Jag kan inte förstå varför hon inte kom hem med en bredare säng när hon kom hem med denna nya. Jag lägger mig alltid i hennes säng innen hon kommer och ska sova, men hon tittar på mig och säger "ska du sova på ditt täcke?" Vad tror hon? Det klart att jag inte vill, men på något konstigt sätt hamnar jag alltid på golvet. Vissrligen på ett täcke och en filt, men det hade varit mysigare i hennes säng. Om hon hade kunnat ligga stilla när hon sover hade jag stannat kvar i sängen, men hon vänder och vrider och puttar på mig och det stör min sömn och det gillar jag inte.

Min lillmatte har börjat ta ut mig i koppel och ibland har hon en kompis med sig, men oftast är det bara hon och jag. Jag gillar det. Hon verkar bry sig om mig. Jag hoppas i alla fall att hon går ut med mig för att jag vill och behöver promenaderna inte för att hon vill vara ute. Denna sanning kommer jag aldrig att få reda på, men jag gillar att vara ute, så jag bryr mig inte om hennes motiv.

En sak jag skulle vilja påpeka till min matte, det är min mat. Varför får jag samma sort varje dag, varje vecka. Kan du inte köpa något som smakar lite annorlunda en enda gång? Varför kan jag inte få en smörgår en gång om dagen? Det hade jag gillat.

Jaha, då är min historia slut. Jag hoppas ni förstår att jag älskar att bo här hos min matte även om jag inte får plats i hennes säng.

Ur Ginas perspektiv (en cairnterrier 7 år gammal)

Utmaning 69 - att äga

Åsa vet att hon inte kan äga någon annan människa. Varje gång Magnus går ut ställer sig Åsa ivägen och säger till honom att det är de som lever ihop och att det är henne han ska vara med. Magnus försöker att förklara att han måste få känna sig lite fri inte känna sig låst. "Du är min" säger Åsa då med darr på rösten. "Nej, jag är min egen" svarade Magnus bestämt.

"Men, men, det är ju vi, du och jag, är det inte det?". "Jo, men vi måste träffa andra också, du vill väl inte mista mig för att du trodde att du ägde mig?" "Jag ska inte mista dig, du är min" Nu rinner tårarna nerför kinderna på henne.

"Nej, det ska du inte, men låt mig gå ut någon gång ibland så ska du se att vi kan leva ihop" Han vill verkligen gå ut utan Åsa, men hon stod kvar framför dörren och vägrade flytta sig. Han fick ur sig en djup suck och tog ett steg mot henne, flyttade på henne,öppnade dörren och gick ut. Han var fri. Vilken härlig känsla.

Åsa skönk ner vid väggen och bara grät. Skulle hon få se honom igen?

Hemma igen

Jaha, då sitter jag här i min fleecetröja med en tekopp bredvid mig framför datorn igen. Veckan gick fort. Jag är mycket trött och full av nya intryck. Det stod blommor på bordet från både min älskade syster och min älskade man. Då känns det bra att komma hem. Min äldsta dotter låg och sov på soffan och väntade på mig och alla presenter. Den lilla dottern sov i sängen och tyckte att mamma var jobbig som slängde sig över henne och pussade på henne. Men vem kan låta bli det när man varit opussad i 8 dagar. Inte jag i alla fall.

Konferensen gav mig väldigt mycket. Jag fick äran att sitta bredvid Johanna Wistrand och lära känna henne lite till efter författarcoachveckan. Eric Maisel från USA föreläste hela lördags förmiddagen om konsten att sortera sina tankar. Han menade också att man är aldrig för upptagen än att kunna ta 10 minuter till att skriva varje morgon för att få utlpopp för sin kreativa sida. När det var dags att äta lunch på söndagen fick jag göra något som jag inte trodde att jag skulle få göra. Jag fick sitta mitt emot Fay Weldon och äta. Vilka har gjort det?? Jag bytte några ord också med henne. Trevlig avslutning på en helt underbar vecka.

Vi fick också lyssna på Cynthia Morris och hennes berättelse om hur viktig feedback är för vårt skrivande.

Jaqui Lofthouse pratade mycket om att tro på sig själv under sitt kreativa arbete.

Jag fick också möjligheten att träffa Sofie vilket gjorde mig mycket glad. En härlig skrivpuffs kompis

Jag kan inte med ord beskriva vad denna vecka betytt för mig.

Tack Ann
Tack Johanna
Tack Christina, Patrik, Jonas och Susan. Mina kurskamrater som tillsammans med mig skapade oförglömliga texter.

Tack min älskade familj för att ni lät mig åka.

Sista dagen i London

Nu sitter jag här vid min lilla skrivplats för sista gången denna vecka. Jag har packat och ska snart gå in i duschen. Det har inte varit jobbigt att gå upp idag eftersom kreativitetskonferansen är väldigt givande.

När jag tog mig dit igår åkte jag buss till London Bridge station. Sedan gick jag över Londonbridge mot Towern och det var en fantastisk promenad.
Jag gick förbi Tower of London och gick mot Tower Brigde innan jag gick ner till vänster om bron och där finna Katherin's Docks där Dickens Inn låg



Denna fina skylt mötte oss när vi skulle gå in i huset



Här har vi fantastiska Dickens Inn




Denna fantastiska bild är från baksidan av Dickens Inn, så när vi hade pauser kunde vi stå och titta ut över denna vackra plats.




Vi fick inspiration från klockan 9 till 18, men jag var inte MYCKET trött, bara lite. Det var fantastiskt precis hela dagen.



Jag och min skrivarkompis gick tillsammans efteråt över Tower Bridge mot London Bridge och det var mörkt men med fina lampor överallt. Det var en mycket härlig atmosfär

Detta var sista inlägget från London(om jag inte hitter skrivpuffa innan jag går), men det kommer rapport hemifrån såklart.

Jag tror varje människa känner glädje när hon åstadkommer något som glädjer andra - THOMAS JEFFERSON

Ha en bra dag

Cattis

Tråkigt att kursen är slut

Jaha, då hade dessa dagar passerat. Bara så där. Ja, tiden går fort när man är lycklig. Jag är lika lycklig inombords som jag ser ut på bilden. Vilken fantastisk kurs. Den har gett mig väldigt mycket. Jag skulle aldrig kunna fånga läsarna i en bok om jag inte gått denna kurs. Jag hade min sista coachingtimme med Ann först på förmiddagen och sedan avnjöt vi en fantastisk god lunch tillsammans på en Italiens restaurang.

Jag har otroligt mycket att jobba med när det gäller boken och vidareutveckla det jag redan har skrivit, men nu ska den få vila tills jag har fyllt 40. Jag vill inte skapa en inre stress genom att vilja skriva, men inte hinna, det är bättre att bestämma redan nu att den ska vila i några veckor.




Efter lunch var det dags för den absoluta sista skrivövningen. Ni ser själva hur koncentrerade de var, mina kära kurskamrater.


Nu har vi sagt hej då, men jag har tur som ska få träffa den ena tjejen igen på konferensen vi ska på över helgen.

Jag har börjat packa så smått nu, för konferensen varar i morgon mellan 9 och 19 och sedan är jag nog rätt trött när jag kommer hem. På söndag får jag ta packningen med mig till konferensen och sedan gå tidigare därifårn för att hinna med mitt flyg.

Jag längtar efter min familj nu och jag vet att de längtar efter mig med.

Vad jag menar är att varje människa måste låta sin intuition visa vägen och sedan vara beredd att tolerera vandringen utan rädsla - SHAKTI GAWAIN

Ha en bra kväll

Cattis

Sista kursdagen

Igår hade vi vår kurs på en pub, Victoria, i deras library room. Helt fantastiskt, vilken känsla att få sitta där och skriva några timmar.



Vi gillade det allihopa, här sitter jag och Patrik och skriver på en uppgift.






Alla skrev så pennorna glödde.





Jag och Patrik gick ner en våning till puben och satt där och skrev medan vi väntade på vår cochingtimme.




Här sitter jag och väntar på Ann, inför min coachingtimme. Lugnt och behagligt framför brasan.



Idag är det sista kursdagen och jag känner oerhörd tacksamhet för dessa dagar. MEN veckan är inte slut än, i morgon är det kreativitetskonferens i Dickens Inn.

På förmiddagen idag ska jag köpa de sista sakerna, min yngsta dotter vill ha en DC keps, jag hoppas innerligt att jag kan hitta det.

Mitt skrivande går framåt, jag bara sprutar ur mig texter och allt som behövs nu är tid. Det har jag inte nr jag kommer hem och för att jag inte ska känna mig stressad har jag bestämt att mina texter och boken ska vila tills efter april. Då är min 40årsfest över, konfirmationen klar och köket på plats(får vi hoppas). Idag ska jag skriva ett dokument med alla scener jag och Ann har bestämt ska vara med i boken, nya scener vill säga. det ska jag jobba med nu tills affären öppnar så jag kan köpa banan till frukost. KLockan är halv 6 och jag har varit vaken en timme. Jag hinner med mycket under morgonen och det är skönt.

När jag talar med dig glömmer jag tiden - JOHN MILTON

Ha en bra dag

Cattis

Näst sista kursdagen

God morgon,
Klockan är tio över sex här hos mig i London, och jag har varit vaken i en timme. Min sömn fungerar inte alls, men jag fungerar i alla fall på dagarna. Min förkylning är hemsk, men den sitter inte i allmäntillståndet, bara i näsan och halsen. Jag dricker en god och söt hostmedicin och knaprar lite alvedon och fixar dagarna i alla fall.

Jag skickade in tre scener till Ann igår kväll som vi ska ge igenom i idag. Det är en process i mitt skrivande och jag hade en hjärna som spökade med mig de första dagarna. Den trodde att jag skulle kunna skriva hur många sidor som helst under denna vecka, men så blir det inte. Jag har insett att det får ta den tiden det tar och när jag kommer hem från denna resa ska mina texter vila tills jag fyllt 40,haft fest coh min dotter har konfirmerats.

Jag bestämde mig igår för att åka iväg en vecka om året och göra det till en skrivarvecka. Kanske blir det London, kanske blir det Sverige, men en vecka om året ska jag åka från familjen och sätta mig ensam i en lägenhet eller på hotell för att skriva. Jag tycker att om jag är hemma 51 veckor om året hos min familj kan jag få vara ensam en vecka. Det tyckte inte min stora dotter, men det klart när jag berättar det under min Londonvecka blir såklart svaret att hon vill att jag ska vara hemma ALLTID.

Nu ska jag snart ha mitt underbara dagliga samtal med min syster, som ringer varje dag när hon kör till jobbet. När vi är hemma pratar vi flera gånger om dagen, men när vi reser unnar vi oss ett samtal och det mår vi mycket bra av att få höra varandras röster verje morgon. Ett helt underbart sätt att börja dagen på.

När det inte är nödvändigt med förändring, är det nödvändigt att inte förändra. - LUCIUS CARY, LORD FALKLAND

Ha en bra dag

Cattis

Utmaning 64 om att sitta fast

Hans gick på vingliga ben genom byn. Klockan var bara tio en helt vanlig tisdag, men Hans gång skvallrade om att han varit bland sina spritgömmer igen fast klockan inte var mer. Hans var fast i spritens klor och kom inte ifrån den. När han vaknade varje morgon drogs han till förrådet där flaskorna låg i gummistövlar, i sopsäckar och även längst inne i skåpen bakom alla verktyg. Han drogs dit som om alla flaskorna var magneter. Han lyfte flaskan till munnen och lät den rena spriten rinna rakt ner i halsen tills flaskan tog slut. Då började han på nästa flaska men tömde aldrig flaska nummer två riktigt.

Denna dag var värre än de brukade vara men det brydde sig inte Hans om när han gick mot affären. Han skulle köpa halstabletter för att dölja spritlukten och han brukade köpa frukostbullar åt Gun också. Gun brukade i och för sig inte bli glad över bullarna, men kanske idag kunde hon visa lite glädje.

Hans gick in i affären direkt bort till bullarna och plockade ner fem stycken i en påse innan han gick mot kassan, tog två påsar halstabletter, betalade och gick ut. Han sa aldrig något när han handlade för då slapp han höra sin egen slöddrande röst. Han skämdes otroligt mycket över att inte kunna gå rakt när han köpte sina morgonbullar, men hjärnan var i en sådan dimma att han inte kunde tänka klart att det hade varit bättre att om han stannat hemma.

Detta var livet han fick när han gav efter för spritbegäret för sex månader sedan efter femton års nykterhet. Han var fast i något som han egentligen inte ville vara i.

Det är arbetet som är livets yttersta tjusning - PABLO PICASSO

Ha det bra

Cattis

Ledig dag idag från skrivarkursen

Ja, då var snart den "lediga" dagen snart slut. Jag åkte lika tidigt i morse jag gör när jag åker på kursen för jag vill göra det jag bestämt och sedan vara hemma och sitta vid datorn. Stormen från igår har inte visat sig idag. Det är lugnt och fint och fåglarna kvittrar. Himlen är till och med lite blå på vissa ställen

Jag åkte till Trafalgar Squar och gick till Harrods. Jag fick se både Big Ben och Houses of parlament.















Jag tänkte gå förbi 10 Downing Street, där premiätministern bor, men jag kom bara hit. Det var poliser och galler för den gatan.

















Jag letade mig till Carnaby Street och hittade saker till mina döttrar. Tack för tipset. Jag har aldrig varit på Carnaby Street trots att jag varit i London tre gånger tidigare, så det var en härlig upplevelse. Det var en mycket mysig gata tyckte jag.




Sedan jag kom hem från city har jag bara roat mig framför datorn, nu ska jag äta och duscha och sedan ska jag skriva på nya scener och ändra lite i det jag redan skrivit. Ann berättade igår att de som är nybörjare jobbar i snitt tre år med sina manus. Jag har jobbat i ett år, så jag har en bit kvar. Det är en väldigt lärorik kurs och den är värd varenda krona.

Det finns bara en enda vrå i universum som du kan vara säker på att kunna förbättra och det är ditt eget jag. - ALDOUS HUXLEY

Ha det bra

Cattis

Jag är utmanad

Jag är utmanad av Mikaela.

Den som blir utmanad skriver ett eget blogginlägg om sina 8 fakta/vanor. I slutet av inlägget skriver du 8 personer som du utmanar.

1.Jag dricker inte sprit
2.Jag dricker mycket te
3.Jag äter alltid ägg, bacon, gröT, havregrädde och banan till frukost
4.Pratar med min syster varje dag
5.Jag pussar på mina barn varje dag
6.Jag fyller 40 år i år
7.Jag känner tacksamhet för allt jag får vara med om
8.Jag sitter alldeles för mycket framför datorn


Jag utmanar
Anneli, Berit, Mia, Karro, Emma, Liselotte, Diana och sen kom jag inte på fler. Det blev 7.

Skönheten är lika relativ som ljus och mörker - PAUL KLEE

Ha en bra dag

Cattis

Utmaning 63 en bild med mobiltelefoner

Anton och Sara, två klasskamrater i åttonde klass sitter på en bänk utanför skolan. Båda två skriver meddelande under tystnad. Tystnaden mellan dem är påtaglig. Ansiktena är samanbitna och det ser ut som om det gäller liv eller död. De säger ingenting till varandra, fingrarna bara flyger över siffrorna på telefonerna. Det börjar pipa först i Saras mobiltelefon och sedan i Antons, ungefär samtidigt.Sara trycker på knapparna och får fram sitt meddelande. Anton gör samma sak. Antons ansikte spricker upp i ett leende och slänger sig om halsen på Sara. Meddelandet var från henne där hon bad om förlåtelse och talade om för honom att det är honom hon vill ha.


Vilken tur att mobiltelefonerna finns när det är så svårt att uttala det magiska ordet - förlåt.

Det finns ett ord som befriar oss från livets allabördor och sorger: Det ordet är kärlek. - SOFOKLES

Ha det bra

Cattis

Det stormar i London

Det är snart dags att krypa ner i sängen för en god natts sömn(hoppas jag). Det blåser och stormar ute som den värsta höstdagen i Skåne. Det är skönt att sitta i min lilla lya framför datorn. Tack för tipsen om rockaffärer. Jag ska ge mig ut och se om jag hittar något som jag vågar köpa till min lilla rocktjej där hemma.

Här sitter jag i kurslägenheten och jobbar med mina texter innan min coaching timme idag. Kursen är helt fantastisk. JAg lär mig så mycket nya saker om skrivandet och det viktigaste av allt, det måste ta tid. Jag har haft några konstiga förväntningar på att jag ska hinna skriva så mycket bara för att jag är här, men så enkelt är det inte. Det måste få ta tid.



En fantastisk pub i Bloomsbury där längenheten ligger.




Vårblommorna är planterade, det var mycket vacker och härligt när jag var ute idag, tills det började blåsa,såklart.


Det som alls är värt att göra förtjänar att göras väl. - LORD CHESTERFIELD


Ha det bra

Natti natti

Cattis

Rockaffär i London

Jag skriver och jag shoppar, men egentligen skulle jag behövt ha en vecka till kursen och en vecka till shoppandet, för önskelistorna är långa från Sverige. Min äldsta dotter vill ha rockkläder, men det är inte de affärerna som är överflödiga på oxford street precis. Vet någon om någon rockaffär som säljer kläder till tuffa tonåringar?

Det är tur att jag vaknar mycket tidigt(4 engelsk tid) för nu när jag har sovit är jag pigg och kan skriva ner lite tankar i boken i alla fall. Då har jag några nya scener med mig till Ann när hon ska coacha mig.

I detta fina litterära rum coachade Ann mig igår. Hur mysigt som helst.


I morgon är det en ledig dag och på kvällen är det pubwalk. Då ska jag sitta hemma och skriva på förmiddagen och sedan shoppar jag på eftermiddagen innan pubwalk.

Vi kan inte ta åt oss äran för våra talanger.Det som räknas är hur vi använder dem - MADELEINE LÉNGLE

Ha en bra dag

Cattis

Utmaning 62 om en extra kroppsdel

Malin sitter i soffan och är helt slut. Hon har varit på kurs hela dagen och huvudet hänger inte med längre. Hennes tankar är i köket där hon verkligen skulle behöva plocka undan, diska och sedan laga mat. Hur ska hon hinna? Hade hon haft tre armar istället hade allt jobb i köket tagit mindre tid. Den extra armen kunde verkligen hjälpa till att plocka undan. När en arm lagade mat kunde de andra två diska, tänk vad effektivt det hade blivit. Även om kvinnor är effektiva i köket när de gör något verkar det ibland som om de behöver vara änne mer effektiva för att omginvningen ska vara nöjd.

Med tre små barn i hemmet hade också den där extra armen varit till nytta. Tänk, att kunna torka mer än en näsa samtidigt, vilken lycka. När barnen sitter i famnen och maken kommer hem hade hon kunnat lösgöra en arm och gett honom en klapp på kinden och då hade han också blivit lite lyckligare än han är nu när inte hennes armar räcker mer än till barnen.

-Oh, vad jag önskar att jag haft tre armar, säger Malin högt innan hon går in i köket och sätter igång


Endast hjärtat vet var det som är dyrbart står att finna - FJODOR DOSTOJEVSKIJ

Ha en bra dag

Cattis

jag kämpar på med texerna

Jag har förflyttat mig till soffan med datorn nu. Jag kämpar och kämpar med mina scener jag skriver. Jag är förkyld, jag hostar och jag försöker shoppa till alla därhemma samtidigt som jag ska skriva. Fint för mig som varit utbränd eller hur? jag ska sova nu snart efter detta inlägg.



Mitt stora intresse, Att köpa temuggar. Den i mitten är min och de yttersta är till syrran. Fina va?












Min nya tröja från Marks & Spencer.Detta tog jag innan jag åkte till kursen i morse


Natti, natti

Cattis

Måndag morgon i London

I går när jag blev coachad av Ann ville hon att jag skulle prova att skriva en scen i tredje person. Jag blev lite rädd, men lovade att försöka. Jag fick bara ihop en halv sida som jag skickade till henne och jag hade fått ett svar där hon skrev att det såg lovande ut. Jag är på rätt spår i alla fall.Det känns bra. Nu ska jag inte springa i affärer idag (bara en liten runda på Marks & Spencer)så jag kommer att komma hem lite tidigare än igår och då kan jag skriva mera hemma.

När jag skulle lägga mig tog jag med mig anteckningsblock och skrev lite på många nya scener som vi pratade om när under vår timme. Jag har mycket inom mig som ska ner på papper nu och för det behöver jag tid och kraft. Det är svårt att klara av allting när shoppinglistorna hemifrån är låååånga. Jag tar lite varje dag så ska allting ordna sig hoppas jag.

När vi är ensamma kretsar hela vår uppmärksamher kring våra liv, kring minnen och detaljer som omger oss - VIRGINIA WOOLF


Ha det bra

Cattis

Utmaning 61 Skriv om ett första intryck

Skriv om ett första intryck om någon som du nu känner väl.

Hon kommer in i klassrummet första dagen i skolan. Hon har klångt ljust hår och svarta markerade glasögon. I mina ögon ser hon lite fin ut, lite fisförnäm. Vi sitter bägge två längst bak i klasrummet och under rasten hamnar vi bredvid varandra och automatiskt börjar vi att prata med varandra. Hon verkar vara en trevlig och rolig tjej som jag gärna vill lära känna. Dagarna blir till veckor i skolan och vi pratar i skolan, men inget mer. När tentorna börjar komma ringer jag henne ibland för när hon pratar i skolan verkar hon kunna allting. Hon ringer aldrig till mig så jag blir osäker på om hon vill bli min kompis.

Vid samtalen har hon inte mycket att förmedla till mig för hon tror inte att hon kan något. Då tycker jag att hon är en sådan tjej som pluggar mycket, kan mycket men som säger att hon inte kan något för att alla ska berömma henne och säga att hon är duktig. När vi fick tillbaka första tentan hade hon något poäng ifrån VG, jag hade rätt. Hon kan mycket, men av någon anledning vill hon inte förmedla detta till mig.

När vi började träffas bara hon och jag utanför skolan och vi skulle lära känna varandra på riktigt sa hon något som jag än idag bär med mig. När jag berättade min bakgrund och hon sin sa hon " Alla har sitt" Hon menade att varje familj har något med sig som är kan man säga en "hemlighet", konflikter i sina familjer.

Denna tjej som jag trodde var en fisförnäm och oåtkomlig människa är idag min bästa kompis(förutom min syster). Hon är en lättsam kvinna som alltid tar dagarna som de kommer. Vi har känt varandra i snart 10 år och vi har ALDRIG varit sura på varandra eller varit ovänner. Vi är ärliga mot varandra och pratar om allting. Vi har det lite svårt nu när vi är ifrån varandra så jag hoppas att hon läser denna utmaning från mig.

Du är bäst Jenny.


Om du inte säger sanningen om dig själv, kan du inte upptäcka den hos andra människor - VIRGINIA WOOLF

Ha en bra dag

Cattis

Första kursdagen klar.

Jag är så trött, men lycklig. Det har varit en fantastisk dag med mina skrivarkompisar och coacherna Johanna Wistrand och Ann. Vi har skrivit och skrattat i dag.
Bilden är på vårt litterära bord där vi kommer att sitta många timmar denna vecka och producera texter som bara den.


Jag hittade min affär idag som jag letade efter i går eftermiddag och jag lyckades köpa det mesta jag var ute efter i den också.









Innan jag ska sova ska jag skicka några scener till Ann som vi ska diskutera i morgon. Just nu känns det inte som om jag orkar men jag ska börja efter detta inlägg. När jag och Ann satt och pratade idag kom jag på hur bpoken ska sluta ialla fall.Men jag har många sidor kvar innan dess.

Det finns ingenting som är så underbart roligtsom en alldeles ny uppsättning idéer.- LAURENCE STERNE

Ha det bra

Cattis

Första dagen i London

Klockan är 6 här i London och jag dricker min andra kopp te med fågelkvitter utanför fönstret. Hur härligt som helst. Jag förstod i dag att jag inte riktigt fattat vad jag ska göra här i London eftersom jag inte planerat mina skor efter många promenader. Har jag missat hur många steg man går när man är i London? Jag har mina nya stövlar + ett par högklackade eccostövlar som jag lånat av min syster. Jag fick skoskav av mina stövlar igår och måste använda de andra idag. Högklackade!! Hur mår mina fötter efter det?? Jag tror att jag köper ett par gympaskor idag eller i morgon.

Jag lade mig tidigt igår kväll och det känns skönt idag att jag sovit många timmar. Jag skulle chattat med mina barn via msn igår, men jag orkade inte hålla mig vaken. Vi får göra det idag istället. Det är lite jobbigt att vara ifrån dem där hemma, men jag vet att de klarar sig och har det bra, men längtan är stor efter dem.

Det ska bli spännande att åka till lägenheten där kursen ska vara idag. Jag tänker åka tidigt så jag känner mig trygg om jag springer vilse här.Då har jag tid att leta mig dit jag ska vara. Schemat i kursen idag är gruppövningar på förmiddagen, gemensam luch och sedan har jag en timme ensam med min coach. Efter det är jag ledig och då ska jag till Oxford Street igen, tänkte ja. Jag har planerat min shopping på det viset att jag går till en av de planerade affärerna varje dag, för då blir det inte så mycket på onsdag när jag är ledig, då kan jag skriva med den dagen.

Jag längtar verkligen efter att få höra vad Ann har att säga om min text och jag längtar ännu mer att få börja skriva mera.

Nu ska jag skriva ett mail till min syster.

Frihet innebär att man själv väljer börda - HEPHZIBAH MENUHIN

Ha det bra

Cattis

Utmaning 60 - Lappa ihop

Magnus låg på knä framför mina fötter och bönade med händerna knäppta
-Snälla, kan vi inte försöka igen. Kan vi inte göra ett försök till. Vi ska sitta ihop, vi hör ihop sa han och det lät hur patetsiskt som hels, vi lovade varandra det för tio år sedan.
-Jag har bett dig om kärlek och förstånd i flera år och du har inte visat något, säger jag med tårar i ögonen, samtidigt som jag känner inombords att jag redan har bestämt mig. Mina försök att lappa ihop detta förhållande har pågått i flera år. Han fattar inte, han kommer inte att fatta detta som jag säger idag heller.
-Tänk på alla runt omkring oss, dina föräldrar, mina föräldrar och allla våra kompisar. De vill att vi försöker igen, sa han. Han fattade nog inte hur hemskt löjligt det lät, han ville säkert ta med alla argument han kunde för att fösöka vända mina tankar till något som passade honom.
Jag gick och kokade kaffe till oss både när jag sa till honom med ryggen vänd mot honom där han fortfarande låg på knäna.
-Res dig du ser för tramsig ut, vi dricker en kopp kaffe och försöker prata lite.
Han reste sig och gick fram till vasken där jag stod och lade armarna om mig bakifrån, det kändes lite jobbigt, men ändå skönt att få en kram. Det kom en osäkerhetskänsla inom mig, ville jag verkligen gå ifrån honom?

Vi satte oss i stora rummet i en varsin fåtölj och började prata och det var säkert det bästa samtalet vi haft under hur många år som helst. Det kändes som om han verkligen lyssnade på vad jag hade att säga.Vi satt där i flera timmar utan att röra oss ur våra fåtöljer. Jag föreslog att vi skulle gå till famlijerådgivningen för att få hjälp att kommunicera bättre och han sa att han gör vad som helst för att det ska vara vi.Jag kände en liten suck inom mig, men samtidigt tyckte jag att jag kunde göra ett försök till för att lappa ihop oss. OM jag har väntat i på att flytta i flera år kan jag vänta ett år till. Jag vill verkligen anamma det Dr Phil säger i sina program att när man delar på sig ska man ha gjort allt, precis allt för att få förhållandet att fungera. Det känner jag nu att jag gör och jag reste mig från min fåtölj och kröp upp i Magnus knä och sa att vi försöker igen. Jag gav honom en puss och han pussade mig tillbaka. Jag hade gett oss ett försök till att lappa ihop oss som var avsedda att sitta ihop enligt Magnus, vi får se hur det går.

Och när finns det tid att minnas, sortera, väga, beräkna och summera? - TILLIE OLSEN