Utmaning 4 februari.

Jag hade befarat att denna dagen skulle komma, men ändå haft förhoppningar att den inte skulle komma på länge.

Pappa hade varit nykter sedan januari. Vilken gång i ordningen han varit nykter i några månader vet jag inte. Jag Hade suttit på högskolan två lördagar i månaden och tentat. Antingen hade jag en ordinarie tenta eller en omtenta. Alla tentor var lika jobbiga att göra. Nu var jag inne i maj månad och snart var det sommarlov. Jag visste att pappa hade börjat dricka igen fast ingen sa det till mig. Jag hade inte träffat pappa heller och inte märkt det genom att se honom, ändå visste jag. Pappa kom inte lika ofta som han gjort från januari till dags datum. Han ringde inte längre heller till mig som han börjat göra så fort han blev nykter i januari. Mamma var tröttare igen och det visste jag var en måttstock om pappa var nykter eller inte. Tänk att ingen talade med mig om pappa drack, men ändå kände jag det i atmosfären att det hänt. Det jag visste skulle hända, men som jag hoppades inte skulle hända.

Jaha, då fick vi 4 månader av nykterhet denna gång. Vi får vara lycklig för det man får är det inte så. Jag ringde syrran och frågad om mina farhågos var sanna. Tyvärr svarade hon att de var det,men att hon och mamma ville att jag skulle få tenta "ifred". IFRED, man tentar inte ifred om man är ett vuxet barn till en alkoholist. Då gör man ingeting i fred för man är aldrig lugn inombords eller kan koppla av totalt eftersom alla känslor inombords alltid är kaos.