Klockan är snart halv 3 och jag dricker te och har min lilla morgonstund framför datorn. Den kan jag inte vara utan bara för att jag ska resa så tidigt idag. Äntligen är det dags att få komma dit. Dagarna har bara flygit förbi mig. Igår fyllde min "lilla" dotter tonåring och vi firade det hela dagen. Det var jobbigt att säga god natt till henne igår kväll, men det fick jag snällt göra ändå.
13åringen som tar emot gäster och presenter.
Väskan är packad och jag ska bara lägga ner allting på sina platser.
Alla undrar varför jag går upp så tidigt, och jag svarar alltid, "Jag måste tänka". De skrattar såklart, men jag vill gå är ensam innan resan och fundera och tänka så allting är med och att jag känner mig trygg med resan. Jag mår alltid fruktansvärt psykiskt dåligt när jag reser, det spelar ingen roll om jag reser med familjen eller inte, det har blivit så sedan jag slutade med sprit och socker under mina reser. Det lättar efter några dagar. Det är jobbigt att veta innan att det ska bli jobbigt, men jag vet om det och tar detlugnt bara så löser det sig efter hand.
Nu ska jag äta frukost. Nästa gång jag skriver är jag i London.
Några gram praktik är värt lika mycket som ett ton teori. - FRIEDRICH ENGELS
Ha det bra
Cattis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar