Klockan stod på 5.02 när jag gick upp idag för att skriva lite till. Sömnen inatt blev 6 timmar. Igår vaknade jag 4.15, så kroppen är trött och gissa hur trött hjärnan är? Otroligt trött. Så nu kryper jag ner i sänge en stund och vilar lite innan jag ska ut i solen och jobba två timmar.
Jag har alltså skickat in mitt råmanus alldeles precis. 38 sidors läsning blir det nu för min handledare + en tjej som ska guida mig till en bättre uppsats.
Nu är jag värd vila och framför allt min hjärna är värd hur mycket som helst som klarar detta. Tänk vad jag har skött mig bra de senaste 7 åren sedan jag fick diagnosen Utmattningsdepression.
Då hade jag minnesluckor, koncentrationssvårigheter och ingen kraft att lyfta på locket på soptunnan för att lägga hundarnas bajspåse i. Jag slängde dem bredvid istället. Jag tog påste istället för löste för det sparade mig ett moment(att öppna locket på burken för att sen lägga lössteet i en sil).Detta orkade jag inte för 7 år sedan. Jag har tänkt på denna tid många gånger under våren som jag skrivit detta arbete och jag vill bara säga - Det känns fantastiskt bra att ha kommit tillbaka till livet igen. Pigg, glad, nykter och sockerfri och såklart FYLLD med tacksamhet.
Ha nu en riktigt skön dag - jag ska vila, ut i solen och bara njuta av denna dag
3 kommentarer:
Det låter som om du vunnit en hård kamp. Härligt!
Kram!
Hej Cattis!
Hittade hit till din fina blogg via en länk och hit kommer jag definitivt att återvända ofta. :) Eftersom jag själv har dundrat in i den berömda väggen för några år sedan och kommit ut på andra sidan,lite vingbruten men sååå mycket lyckligare och ödmjukare, känner jag igen mig i det du skriver. Är dessutom också pedagog. :)
Vad härligt med ditt skrivande! Lycka till! :)
ha en härlig tisdag och sköt om dig!
Kram Lotta
Härlig känsla att ha kommit i mål. Grattis och hoppas du fick din välförtjänta sömn. :)
Kram
Skicka en kommentar