Detta är jag

Detta är Vändpunktens symbol. En fjäril. Jag har kommit ur puppan och blivit en fjäril som ska klara mig själv nu (eller??)

Sista gången fick vi några ord med oss om hur vår resa varit. Orden om mig är

CatharinaDu sa när du kom att det känns bra, men att du ville må ännu bättre. Du har också sagt att om du visste att du skulle bli så ledsen var du tveksam till att du hade gjort denna resa. Det vi tycker oss se är att du är i fas med dina känslor, du visar både vem du är och vad du känner och det vinner du på. Du visar också att du tar ansvar för det du känner.

Min vändpunktens medalj blev laddad med Lugn, närvaro och tillit

Redan några dagar efter sista tillfället känner jag att Vändpunkten är något jag verkligen vill ha md mig i livet. Jag tror min smärta inomords har gjort sitt. Den kan inte slå till med sådan kraft igen, det är omöjligt. Nu har jag bearbetat det och känt sorg i nästan tre månader tillsammans med de som ledde gruppen och kraften från mina nyvunna vänner. Nu klarar jag mig. Jag ångrar inte den tid jag varit där. Aldrig, nej, jag är tacksam för de insikter jag fått och att jag har fått dela dem med en grupp, sluppit vara ensam i allt.

Den ensamheten jag känt i hela mitt liv fram tills jag hittade OA(Overeaters Anonymous) där jag hittade lösningen för mit matmissbruk.

Idag ska jag ha denna känsla med mig som är tacksamhet och kärlek och dessa krafter ska ge mig styrka att fortsätta jobba med min uppsats, som faktiskt börjar ta form


Ha en skön lördag - fyll den med kärlek och tacksamhet - det ska jag göra