När jag vaknade i morse 6.06 kom jag på att jag glömt revben i ugnen igår kväll. Hur såg de ut idag? tänkte jag. Jag hoppade ur sängen och gick ner i källaren till mitt nya kök. Som tur är fungerar elen inte som den ska så säkringen går titt som tätt. Det hade den även gjort igår kväll så ugnen var avstängd och revebenen såg ut som revben.
Detta scenario kommer rätt ofta i mitt liv just nu. Jag glömmer bort en massa viktiga saker. Det händer så ofta att jag blir rädd och undrar när jag kan vila så mycket så hjärnan kommer ner i varv. Sådana här händelser händer så ofta nu att jag har tappat räkningen. Jag vet att jag måste vila mig mycket och det gör jag också. Jag vet att hälsan är det viktigaste och jag vilar när jag måste, men ibland kommer tankarna in om vad andra tycker som ser att jag inte sliter på huset lika mycket som min man. De vet ju inte min bakgrund och jag måste försöka tänka att det inte spelar någon roll vad andra tänker om mig. Det viktigaste är att jag tar hand om mig själv och inte låter denna räkning som jag tappat om min glömska får en alltför stor roll i mitt liv.
Cattis
5 kommentarer:
Cattis vi är nog många som har det som du. Naturligtvis inte alla på samma nivå. Det går för fort i samhället.Går inte att hinna med.Men det är inte kvantiteten utan kvaliteten i livet som är viktig.
Det låter som att du, trots att du vilar, har lite för mycket omkring dig just nu. Det kan ju vara oron för att köket inte ska bli klart till din födelsedag som spökar. Jag märker det här på mig själv att dagar med stress blir jag mer okoncentrerad och glömmer mer saker. Och då lever jag ett mycket lugnt liv. Det jag kallar stress numera skulle andra skratta åt. Min stress kan innebära att jag har en sak uppbokad varje dag. Det räcker för att jag ska bli stressad.
Var nu rädd om dig själv och försök göra saker som du mår bra utav och som du tycker är roligt.
Tack för de fina kommentarerna. Klart att jag är stressad av min fest, men jag försöker verkligen ta en sak i taget och vila när jag kan. Ibland räcker det inte, men jag vet att snart har jag fyllt år(tack och lov) och då kan jag bara vara.
Vet precis hur du har det, brukar undra vad andra tänker om mig som mamma som inte gör lika mycket med barnen som maken. Det är verkligen inte roligt! Men vi vet ju bättre, eller hur? Glöm bara inte bort att du är superduktig som gör allt som du faktiskt gör och ge dig tid och ro att vila.
Kram
Jag har haft det som du så jagvet att det går över.
Babysteps, lev nu och gör det som du älskar. strunt i alla måsten.
sårbarheten finns kvar men det kanske gör att man kan skriva en bra bok?? ellerhur.
fin text!
Skicka en kommentar