Idag är det dags för kyrkobesök med nattvard. Jag måste in i duschen, men kände att jag måste skriva några rader först.
Igår konfirmerades min älskade dotter. Det var fantastiskt fint och högtidligt. Konfirmanderna var mycket duktiga.
Mina föräldrar kom till henne. De kom och ställde bilen hos oss, kramade min dotter, men inte mig fast jag satt bredvid. De sa inte grattis till mig fast de överlämnade ett kuvert från min moster. Jag fick alltså ingenting av dem, inte ens en kram eller grattis.
Min syster fick en rätt stor summa pengar av dem när hon fyllde 40 och det var en månad innan vi tog avstånd, men jag är rätt stark i mitt avståndstagande(hjärntvättade enligt dem) så mig vill de inte ge något. De sa inte ett ord till mig på hela mottagningen och jag fick hela tiden tänka att det är Rebeccas dag, det är Rebeccas dag.
Jag är fylld av tacksamhet för min syster, Jenny, Pernilla och de andra gästerna som står mig nära för de var så fina mot mig hela dagen.
Ha en bra dag i solen.
Cattis
4 kommentarer:
Hej Cattis. Vad stark du är, trots konflikten med dina föräldrar. Jag vet inte om du har skrivit om den i bloggen någonstans? Ibland måste man göra avslut med de som står en närmast för att rädda sig själv.
Det är smärtsamt och man kan läsa det i din bloggtext idag.
Som coach tycker ju jag att det är otroligt strongt att våga se sina demoner, och det kommer alltid något gott ur det, även om det är jobbigt på vägen.
Jag hejjar på dig!
Kram Åsa
Jag har skrivit om det i bloggen tidigare. Min pappa är aktiv alkoholist och jag tog avstånd för snart tvåårsedan när jag var förälder åt mina föräldrar. jag orkade inte mer.
Mamma tog avstånd till mig 9 månader senare när jag berättade att pappa drack dagligen.
Jagmår mycket bättre nu ävenom det gör ont att de inte visar något för mig om mig.
Cattis
Det är skönt att du fick en bra rehabilitering och har kommit igång igen.
Jag var aktiv i 12 stegsprogrammet och gick på Alanon för några år sen. Jag tänker fortfarande på deras program och anser att det är ett bra program för alla människor. Som En dag i taget, Det viktigaste först,att man lär sig att man duger osv.
Jag har tänkt kolla igenom programmet igen och allt jag fick därifrån.
Kramar
Cattis; jag läste igenom din blogg igår och såg det.
Skönt att höra att du står upp för sig själv, och att du kan lämna andra att göra det samma!
Kram Åsa
Skicka en kommentar