VÄLKOMNA HIT

Välkomna till min skrivande värld som består av mycket mer än att skriva min bok. Jag har skrivit på min bok sedan hösten 2007. Den är klar när jag räknar orden, men jag har några få scener kvar att skriva. OCH självklart behöver den bearbetas och jobbas med mer innan den ska skickas till förlag.








Jag läser till lärare och har då även läst några skrivarkurser på nätet. Att skriva för barn och unga, Kreativit Skrivande, Att skriva på nätet och Kreativt Skrivande II och Kreativt Skrivande III.



Lämna gärna en kommentar när ni hälsat på. Det värmer mitt hjärta oerhört mycket om ni vill ta den minuten till det. Då kan jag leta upp er i cybervärlden och göra detsamma hos er.


måndag 26 oktober 2009

Utmaning 299 - låtsaskompis


Jag är aldrig ensam, för Klara finns med mig hela tiden. Ingen annan än jag kan se henne, och ingen annan än jag vet om henne, men det gör ingenting för hon är min bara min.

Hon vill alltid leka när jag vill. Hon vill alltid prata när jag vill. Det har jag ingen annan som vill. Inte ens min mamma. Inte ens hunden. Därför är det skönt för mig att ha en kompis som alltid finns där för mig.

Mina klasskompisar säger ibland att de har en låtsaskompis, men att de tröttnar på den leken. Det göra aldrig jag eftersom Klara verkligen finns hos mig. Jag kan inte sluta tänka på henne eftersom hon inte kan försvinna.

När jag är trött vilar vi tillsammans, när jag är ledsen gråter vi tillsammans och när jag vill gå i skogen går vi tillsammans. Jag skulle önska att alla barn hade en kompis som Klara i sina liv, för mitt liv har blivit så mycket enklare sedan vi blev kompisar.

Jag känner mig glad varje dag.

4 kommentarer:

Anitha Östlund Meijer sa...

Det är som om du pratat med min dotter. Hon sade många av dessa ord när vi första gången fick höra om Anna hennes lilla ryska låtsaskompis.

http://tittelina.blogspot.com sa...

En låtsaskompis kan ju verkligen vara en tröst, jag bestämmer ju själv hur kompisen ska vara. Kanske vi vuxna skulle behöva även vi!

Pia sa...

Tycker om barnperspektivet i texten.

Drumalex sa...

Låter som taget ur en barnbok med berättelser av barnen själva. Vilken styrka ändå att kunna förlita sig på en låtsaskompis, det skulle man behöva som vuxen ibland också.