Grattis till mig och maken

Det är sju år sedan vi gifte oss idag. En fin dag för oss då vi smög iväg och gifte oss, tillsammans med våra fyra barn och våra närmsta kompisar. Tolv år har vi varit tillsammans och det är som det alltid är i förhållande, upp och ner, men vi har inte gett upp. Som tur är. För nu är vi ett team, och vi har alla våra fyra barn boende hos oss. Så lyckan är total. Våra tonåringar är som alla andra tonåringar, tro inget annat, ;) men jag älskar att vara deras mamma och ha dem omkring mig, med eller utan deras problem ( som är värst i hela världen när de dyker upp). Känner ni igen det?





När maken kom in i mitt liv kände jag direkt att detta var Mannen i mitt liv. Så känner jag fortfarande och jag är så lycklig över alla år som jag fått ha med honom och att vi klarat mina sjukdomar m.m tillsammans PLUS att vi växt ihop till ett fantastiskt team, som jag alltid önskat få göra med en man. OCH äntligen fick jag göra det med Mr Right.








Det var hyllningen till min älskade make - nu till mina latardagar. Frukosten står på bordet när jag kommer upp. Lunch och middag lagas så det passar min matplan. Resten av tiden virkar vi och pratar om allt som vi kan lösa tillsammans. Det som vi borde löst för 15 år sedan ;) och hur vi ska se till att framtiden blir så bra som möjligt ;)

Leva Här Och Nu?? Njaa, inte riktigt, men vi har det underbart under våra samtal, inget ältande, bara sunt diskuterande, svärmor och svärdotter emellan.

Med andra ord


Jag samlar kraft tillsammans med min svärmor, våra garner och underbara rundor med hundarna i det lilla brukssamhället Söderfors.

Ha en underbar söndag alla kära vänner - njut och lev här och nu, det gör jag så gott jag kan