VÄLKOMNA HIT

Välkomna till min skrivande värld som består av mycket mer än att skriva min bok. Jag har skrivit på min bok sedan hösten 2007. Den är klar när jag räknar orden, men jag har några få scener kvar att skriva. OCH självklart behöver den bearbetas och jobbas med mer innan den ska skickas till förlag.








Jag läser till lärare och har då även läst några skrivarkurser på nätet. Att skriva för barn och unga, Kreativit Skrivande, Att skriva på nätet och Kreativt Skrivande II och Kreativt Skrivande III.



Lämna gärna en kommentar när ni hälsat på. Det värmer mitt hjärta oerhört mycket om ni vill ta den minuten till det. Då kan jag leta upp er i cybervärlden och göra detsamma hos er.


lördag 17 oktober 2009

Utmaning 290 - respekt

När jag fick telefonsamtalet som gjorde mig till lärarvikarie blev jag helt överlycklig. Äntligen skulle jag få komma ut där jag verkligen ville vara, hos eleverna, för att inspirera och ge dom en vuxen som lyssnade på dem under deras resa in i vuxenlivet. Jag var så glad. Jag var så lycklig och det slutade i katastrof.

Första dagen tar jag helt och hållet på mig själv för jag var inte mogen för dagens skola med tillhörande mobiltelefoner under lektionerna tillsammans med fruktätande. Det blev för mycket för mig som inte visste hur det skulle vara. Ingen hade talat om för mig att det var ok att lyssna på musik när man räknade så jag försökte styra eleverna där, vilket inte gick.

När jag nästa dag fick undervisa i engelska som är mitt ämne var jag övetygad om att ingetning kunde gå fel. Lektionen var välplanerad, jag var förbered och full av gldäjde. Det gick åt skogen såklart. Återigen fruktätande under lektion som gav eleverna äppelskruttar och apelsinskal att kasta i klassrummet. Varje gång jag skrev något på tavlan kastade de på mig.

Var är respekten?

Jag fick bryta lektionen för jag klarade inte av det mer och jag har aldrig mer gått till denna skola. Jag var där en dag för att lämna min lönelista och då talade jag om att de behöver inte ringa mer för jag vill inte komma tillbaka. Efter denna lektion hade de möte med förädlrarna och eleverna fick stå för det de hade gjort.
MEN ingen från skolan ringde mig.

Var är respekten där?

Man involverade hela klassen med elever och föräldrar, men man gjorde ingenting åt den vikarien som fick apelsinskalen kastade över sig. Helt respektlöst även från de vuxnas sida, enligt mig.

Vilken tur att jag nu är på en fin skola där eleverna respekterar mig och varandra och det är bättre på den andra högstadieskola jag är på även om det även där inte finns så mycket respekt som jag skulle önska.

Varför är det så i skolans värld idag?

4 kommentarer:

Unknown sa...

Jag har ställt mig samma fråga många gånger. Jag har själv väldigt mycket jobbat som lärarvikarie och varit med om ungefär samma som du vad det gäller en skola. Jag vägrade också gå dit nåt mera...skulle kunna skriva mycket om detta ämne men måste hejda mig.
Bra skrivet! Go´morron förresten.

diddi sa...

God morgon!
Fattar inte heller var respekten för vuxna tagit vägen. Sånt här skulle inte förekomma när jag själv gick i skolan.

Vad har hänt?

Kram!

http://tittelina.blogspot.com sa...

Usch, vilken upplevelse. Jag förstår dig verkligen!

Eva-Marie sa...

Men kära du - vad var det för skola du var i?? Helt oacceptabelt att ungarna kastade apelsinskal!! Hoppas inte det avskräcker dig från läraryrket - för när det fungerar då är det underbart! KRAM