Framme i lägenheten

och vi är trötta och lyckliga. Det blir helt perfekt när vi får en adapter till väggen så att datorn kan fungera hela tiden. Nu vet jag inte hur länge strömmen varar. När vi kan använda eluttaget ska jag fixa in bilderna så ni får se hur resan varit. Där fanns en adapter förra gången jag var här, så värden skulle komma med en sa han.

Ett kort med litet inlägg, men återkom hit för det kommer mera snart nog.

Cattis

Snart lyfter planet

mot London och nya skrivaräventyr. Jag är redo för coachingen med Ann och att utveckla min bok.

Självklart är jag redo för shoppingen oxå, men det är ju faktiskt boken som är nummer ett denna resa. Hade jag inte skrivit den hade jag aldrig rest till London.

Nästa inlägg kommer från min skrivarstad.

På återseende

Cattis

Resfebern värre än vanligt

I morgon bitti lyfter planet och det ska bli så roligt, men jag har sådan resfeber och jag fattar inte varför. Sedan jag slutade att missbruka mat mår jag fruktansvärt psykiskt dåligt de första dagarna jag reser någonstans, men det måendet har redan börjat och det är så trist. Jag hoppas dock att det varar lika många dagar som det brukar och då blir det bättre fortare eftersom det redan börjat. Jag tror att jag mår dåligt eftersom förr då åt ochdrack jag så mycket så jag slapp känna de dåliga tankarna. Nu är jag nykter och sockerfri och då måste jag uppleva alla känslor hur jobbigt det än är.




Gårdagen var toppen på alla vis för jag satt hos min jobbarkompis från i somras, Sandra, och virkade hela eftermiddagen innan det var dags för bio med syrran och flickorna. Filmen var underbar och därför känns det fantastiskt att få avsluta denna eftermiddag med 75 minutersgympa till Micheal Jacson musik.

Ha en härlig fredag.

Cattis

Tenta + packa

Då var alla treväskorna framme till oss. Då ska de bara fyllas med kläder och dyligt för att vi ska klara oss en vecka i London.Tre resväskor och en stor mjuk som vi tar med oss OM vi handlar mycket så det inte får plats i de tre resväskorna.


Igår låg min lilla hund hos mig när jag satt vid datorn. Hon vill ligga mjukt så hon la sig påmina dukar som trillat ner. Jag hade inte hjärta att ta bort henne. Klart att hon ska ligga mjukt nära sin matte, eller hur?


Idag blir det ytterligare lite arbete med min tenta och sedan ska jag till min virkkompis. Hon som jag lärt känna via sommarjobbet. Vi ska virka och prata studier hela eftermiddagen innan jag ska på bio med mina barn och min syster. Micheal Jackson filmen ska vi se.

Ha en härlig torsdag

Cattis

Ny dag med tenta och jogging

Gårdagen var oerhört jobbig med sömnbrist och hårt arbete hela dagen, men i natt har jag sovit och är laddad inför denna dag.

Så fort jag bara kan ska jag sätta mig ner med min tenta och försöka utveckla den lite till. Det kändes mycket bra i måndags när jag började med den så jag hoppas att den känslan kan finnas här idag med. Det är onsdag i dag och min semester har börjat. På lördag flyger vi.

Det känns perhört öyxigt att komma till London två gånger på loppet av 7 månader och tre gånger inom två år. Det är så häftigt att få komma dit, till en stad som jag älskar och få göra det jag vill - skriva.

Ha en härlig onsdag

Cattis

Vem är John Blund hos?

Inte är det hos mig i alla fall. Jag vaknade 3 och sedan kunde jag inte somna om. Nu ska jag snart packa bilen och köra för att jobba lite. Jag ska krypa ner i sängen igen efter det första passet. Det blir nog vid 8. På det sättet är mitt jobb bra när jag inte sovit på natten. Jag kan jobba lite, sova igen och fortsätta jobba sen igen.

Det är sista arbetsdagen innan London så det kommer att gå bra, det vet jag. Med Rix morgonzoo i öronen kommer jag att göra jobbet med glädje bara jag väl kommer igång.

NU ska jag läsa favvobloggarna.

Cattis

Pluggar för fullt

Så här ser det ut hos mig för det mesta. Jag bakom datorn med en tekopp vid sidan om. Det är bara innehållet bakom skärmen som växlar. Nu är det studier som gäller. I går var det boken som fanns med mig. Ute är det grått som vanligt och det gör det tungt inombords. MEN min resa till London gör att jag inte känner mig så mycket nere just nu.


I morgon är det min sista arbetsdag innan resan och den blir jobbig, men jag ska ha min lille medhjälpare med mig så det går nog lättare då även om det tar lite längre tid med honom med mig. Alex 4 år ska hjälpa sin moster. Jag hade lovat honom att följa med idag, men jag ändrade tiden så jag körde 6 i morse och glömde bort honom. Han blev jätteledsen så jag fick be honom snällt om han kunde hjälpa mig i morgon för jag behövde verkligen hjälp. Han lovade att hjälpa mig.


Ha en skön kväll

Cattis

Utmaning 299 - låtsaskompis

Jag är aldrig ensam, för Klara finns med mig hela tiden. Ingen annan än jag kan se henne, och ingen annan än jag vet om henne, men det gör ingenting för hon är min bara min.

Hon vill alltid leka när jag vill. Hon vill alltid prata när jag vill. Det har jag ingen annan som vill. Inte ens min mamma. Inte ens hunden. Därför är det skönt för mig att ha en kompis som alltid finns där för mig.

Mina klasskompisar säger ibland att de har en låtsaskompis, men att de tröttnar på den leken. Det göra aldrig jag eftersom Klara verkligen finns hos mig. Jag kan inte sluta tänka på henne eftersom hon inte kan försvinna.

När jag är trött vilar vi tillsammans, när jag är ledsen gråter vi tillsammans och när jag vill gå i skogen går vi tillsammans. Jag skulle önska att alla barn hade en kompis som Klara i sina liv, för mitt liv har blivit så mycket enklare sedan vi blev kompisar.

Jag känner mig glad varje dag.

Glömt ställa om väckarklockan

Usch vilken tidig morgon det blev. Jag hade glömt ställa om klockan på den mobilen somskaväcka mig. Så nu sitter jag här kl halv fem fast jag inte hade behövt det.

Jag är så seg, kroppen känns så trött. Jag gav järnet igår på danspasset så jag har inte varit så slut i kroppen sedan jag tränade karate i Karlhamsn för tio år sedan. Igår var det en härlig känsla i kroppen, men inte idag när jag upptäckte att klockan bara var 4 när jag gick upp.

Får nog bli en siesta i dag.

Ha en härlig dag i det gråa vädret.

Cattis

Min text är skickad

till coachen nu. Det blev 71 sidor och jag är ganska trött i huvudet nu så jag orkade inte mer. Nu blir det lite lunch och sedan en cykeltur med hundarna i vårt underbara gråväder som vi har idag.
Nu får mitt huvud vila från boken tills nästa måndag då kursen sätter igång. På förra kursen var jag den mest kreativa under den veckan, får se om jag kan leva upp till det denna kursen med.

Passjakten är avslutad

Jag bad dottern leta efter sitt pass. Hon informerade då mig sakligt att hon städat sitt rum ofta och nyligen så på hennes skrivbord fanns inget pass. Fjärilarna dansade i magen om vart detta pass tagit vägen. Jag hade en liten liten känsla att jag plockat undan det. Jag tänkte lite och sen lite till och då kom jag på att titta i vårt arkiv. Där låg passet. Jag bankade på badrumsdörren och visade passet för dottern. "Var var det?" frågade hon. "Du hade lagt det i arkivet." svarade jag. Hon skrattade och gav mig en kram. "Du är rolig du mamma." Då kan jag slappna av då. Nu är passen samlade och jag kan fortsätta skriva på boken som har ökat i antal sidor idag till 66. Jag bara skriver och lyckan inombords är total.

Passjakt

Idag plockade jag fram passen och försäkringskortet. MEN där fanns bara två pass. Vi är tre som ska resa. Det blir att leta efter det passet idag. Det är inte mitt som är borta det vill jag gärna poängtera. Även om jag är förvirrad ibland som ni vet vid det här laget.

Idag är det boken som står i fokus så fort frukosten är i magen. När jag skrivit klart det jag kan skickar jag den till coachen. Sedan får jag en veckas fritt från den och det blir skönt. MEN jag ska inte vara ledig från skrivandet. Jag ska skriva en tenta om den pedagogiska grundsynen.

Ha en härlig söndag

Cattis

Vilken grå dag idag

Men det är tur att jag inte behöver vara ute mer än nödvändigt.

Jag fick besök av syrran och hennes son. De levererade mjölk till frukosten till dotter och då ville Alex visa sin gympapåse.


Jag har varit ute med hundarna två gånger idag men resterande rundor får någon av de andra tre familjemedlemmarna gå, det ska ju vara rättvist.

Trevlig lördag kväll önskar jag er alla.

Cattis

Biljetterna beställda och betalda

Tänk så enkelt allting är med internet. Nu har jag beställt och betalt biljetter till london Eye. Nu slipper vi köa till det när vi ska åka den.

Det ska bli så häftigt att få åka den. jag har lovat mina elever att fotografera mycket och göra en powerpoint presentation för dem när jag kommer tillbaka och bilderna från London Eye kommer nog att bli häftiga.

Jag längtar dit kan ni tro.

Skriva och städa idag

I den nämnda ordningen oxå. När ungdomarna sover ska jag skriva på boken och när de har vaknat ska vi städa och handla inför kvällens middag med tillhörande gäster. Maken har åkt till skogen och ska skjuta älgen idag så vi får klara oss själva. Men vi är duktiga så det kommer att gå bra.

Jag skrev en saga igår som skulle vara inne igår i skrivarkursen som jag går på högskolan. Den blev inte helt bra, men med respons från kurskamraterna kan den bli riktigt bra innan den ska lämnas in. Den handlar om en flicka och hennes häst. Hästen börjar prata med henne och de rider ut i skogen och där händer det roliga saker.

Idag ska jag utveckla de texterna som jag ska skicka till Ann i morgon. Det känns bra just nuför jag tar en sak i taget. När de texterna är skickade i morgon ska jag börja tänka på tentan jag ska skriva om den pedagogiska grundsynen. Den börjar jag med på måndag morgon.




Spicecomments.com - Good Day Comments

Utmaning 297 - önskelista

När jag fyllde 40 i våras fick jag ett Thomas Sabo armband. I morsdagspresent fick jag berlocken 40 and fab. Londonbussen symboliserar 3-års nykterhet. Korset är min present till mig för att jag jobbat hela sommaren. London taxin symboliserar 3 års abstinent. Min frihet utan matmissbruk.





Min julklappsönskellista består därför av berlocker som symboliserar något för mig. Den första julklappen ger jag mig själv i London, nämligen den fina berlock ni ser på bilden.



Om jag nu måste önska mig något annat i julklapp blir det jogginkläder. Jag drömmer ju fortfarande om mitt marathonlopp i London 2012 och då måste jag jogga hela vinter och till det behöver jag bra kläder.

Eftersom jag inte umgås med mina föräldrar får jag inte många julklappar längre. Det är från mina barn, make och syster. Det räcker i och för sig för jag vill inte bli köpt längre av mina föräldrar. Mycket julklappar = låt mig supa så mycket jag vill. Men då sitter jag hellre med mina barn och några få julklappar i lugn och ro utan ångest över en onykter pappa. Fast denna julen blir utan mina barn, men det blir lugnt och skönt i saknaden av dem såklart.

Därför blir en viktig julklapp - Lugn och ro med mycket kärlek till oss alla.

Nu packar jag

Jag börjar alltid i god tid med att packa inför mina reser. Då kan jag i lugn och ro gå omkring och tänka som jag brukar säga.









Nu är resväskorna framme, guidboken likaså och planeringen har börjat. Nu har jag två dagar på mig att skriva klart de sidor jag vill att Ann ska bedömma i London och sedan bara räknar jag ner tills vi reser.

Nu ska jag skriva en saga och jag har kvällen på mig. När den är skriven och inlämnad i gruppdiskussionen kommer det att kännas bra, då kan jag njuta av helgen.

Trevlig fredagskväll alla ni därute.

Cattis

Sista dagen som lärarvikarie

Spicecomments.com - Good Morning Comments

Idag är det sista dagen jag vikarierar för min handledare på skolan. Det ska bli roligt och samtidigt skönt att det är lov nästa vecka. Idag har vi lite roliga saker som ska hända. På fredagar väger de saker i matten och så ska de räkna ut hur mycket det kostar. De har vägt olika frukter tidigare, men idag ska vi väga lösgodis. Blir jag populär då? Det tror jag att jag blir.

På engelska ska eleverna spela upp en pjäs som de tränat på i veckan. De ska spela upp en måltid var varje grupp.En grupp blev sura för de fick inte ha matkrig vid frukostbordet. Jag tror inte att det blivit mycket engelska pratat om de skulle haft matkrig. Det ska bli spännande att se hur detta slutar idag.

Idag ska jag avsluta min skrivövning som jag gjort med eleverna. Det är samma som jag fick göra i London i våras. Vi bygger en by där eleverna får bestämma vilka som bor där och vad de pysslar med och sedan får de skriva om det. Idag ska de få avsluta sin berättelse, tänkte jag.

I eftermiddag måste jag skriva en saga i den andra kursen jag går. Jag frågade min dotter igår om lite hjälp och det fick jag så jag har grunden klar i huvudet nu.

Nu ska jag läsa igenom elevernas etxter innan jag ska steka fläskfilé som ska vara i matlådan. Bilken tur att hunden väckte mig så att jag hinner med allt jag måste på morgonkvisten...


Spicecomments.com - Good Weekend Comments



Cattis

Utmaning 296 - att vara vuxen

Jag är vuxen. Jag är 40 år gammal. Ändå beter jag mig som ett barn ibland. Det beror på att jag är ett vuxet barn. Ett barn som växte upp med missbruk i en dysfunktionell familj. Där jag aldrig fick en kram eller en fråga hur jag mådde. Där jag aldrig hade någon som pratade med mig när något hänt. Där ingen lärde mig hur man skulle bete sig som ett barn och senare tonåring. Jag växte upp med många dagar i tystnaden. Hur skulle jag då kunna lära mig om hur livet fungerade? Hos oss gick allting ut på att städa (i tystnaden) och ta hand om alkoholisten. Jag och min syster fick skäll så fort vi satt ett fingeravtryck i den nyputsade bardisken. Då gick det minsann att tilltala oss barn när vi stökat ner eller satt fingeravtryck någonstans.

Jag blev vuxen, men jag har fortfarande det lilla barnet inom mig som intar sandlådenivån i mina diskussioner många gånger. En vuxen som inte klarat av att kommunicera eller att få uppleva livet från den lyckliga sidan. Det viktigaste för mig just nu är att jag genom ACoA(Adult Children of Alkoholics) fått en förklaring till varför jag är som jag är. Jag leter inen syndabock, jag vill bara ha en förklaring till mina beteende. Det har jag fått och det gör mig gott inombords att veta att det är dysfunktionella i min familj som gjort mig till den jag är idag.

Det som skrämmer mig är att vi är så många vuxna barn som haft det som jag mer eller mindre. Men eftersom vi träffas på våra möte och ibland mellan mötena gör det att jag inte känner mig ensam som jag gjorde när jag växte upp och innan jag hittade till 12-stegsprogrammen för snart sju år sedan. Jag känner inte mig ensam i mitt förhållande längre eftersom jag och maken vet varför jag är som jag är. Jag kan prata om det och då blir allting lättare.

Jag önskar av hela mitt hjärta att jag har lärt mig genom årens lopp hur jag ska vara som mamma så att mina barn slipper känna sig som ett barn fast de är vuxna. Som jag gör ibland.

Idag ska boken få tid av mig

och det känns jättebra. Jag ger mig själv dåligt samvete för att jag inte orkar skriva och för att jag inte lyckats skriva de 100 sidor som jag får ha med mig till skrivarkursen nästa vecka. Det intressanta i detta är just det jag skriver, att jag ger mig själv dåligt samvet. Det är ingen annan som tycker det. Dessa negativa tankar måste jag sluta med tycker jag, för de hjälper inte mig. Jag har tänkt så länge nog nu känns det som OCH jag har faktiskt lyckats vända det och tänker att jag ska vara glad över de 180 sidorna som jag har skrivit. Det är faktiskt rätt många sidor och boken är inte klar än.

Nu ska jag utveckla de 50 sidor jag skrivit som jag ska skicka till coachen på söndag.

Jag är ledig i eftermiddag och det är mycket skönt. Jag nnjuter av att sitta vid datorn i tystnaden. Den är med mig i cirka 40 minuter till sedan kommer tonåringarna hem.

Slutar tidigt idag

och det ska bli underbart. Jag ska bara vara hemma och ta det lugnt. Jag kanske till och med lägger mig en stund och njuter av tystnaden här hemma när det är bara jag och hundarna.

Då har jag två dagar kvar som vikarie och sedan är det lov. Men under detta lov måste jag plugg en del. I morgon fredag ska jag ha skrivit en saga i kursen att tala och skriva för barn. Min tenta som jag ska skriva i min lärarutbildning måste jag börja med på måndag för den vill jag ha klar innan London. Det ska bli skönt med en vecka hemma utan praktik eller lärarvikariat efter detta.

Jag fick min joggintur igår med friskis och svettis. Det går tugnt men jag vägrar gå. Jag joggar med dem hela tiden och jag är inte så väldigt långt efter de som har högst tempo. Det är mycket roligt att vara med på friskis och svettis jogginpass. Det är en liten rolig grupp som har en timmes jogging tillsammans med på det rätta sättet, men uppvaärmning, stretch, jogging, kondition, styrka, nedvarvning och stretch igen. Så duktig är inte jag när jag joggar hemma och därför gillar jag detta för jag får lära mig det på det sättet som är viktigast för kroppen.




Spicecomments.com - Good Day Comments



Cattis

Ny skrivpuffare

En vän till mig har också hittat till skrivpuff och dess utmaningar. Jag vill välkomna henne hit. Diddi heter hon och jag hoppas att hon ska tycka det är lika roligt som alla vi andra tycker att det är att skriva.




Spicecomments.com - Welcome Comments

.

Cattis

Halva veckan har gått och jag är trött

Tre dagar kvar som lärarvikarie och jag älskar det jag gör, men jag blir så trött. Både måndagen och tisdagen innehöll annat arbete oxå så att det är kanske inte så konstigt att jag var trött igår kväll. Jag var nästan snurrig av min trötthet. Eftersom jag har sömnproblem kan jag inte lägga mig för tidigt, men jag kunde inte hålla mig vaken längre än till 21. Tidigt,ja, men jag hade varit trött sedan 18. Jag sov i ett sträck till 4 och sen har jag varit vaken sedan dess. Om jag sover i ett sträck till kl 4 är det bra, för det händer kanske tre gånger om året. Därför blev jag glad när jag vaknade och tittade på klockan i morse och den var 4. Visst är det tråkigt att inte kunna somna om, men jag vet att de timmarna jag har sovit är djup sömn och då klarar jag mig på det.

Idag i skolan får vi besök av en klassmorfar så det blir nog lite enklare och framför allt roligare med besök i klassen som kan hjälpa till att det blir små bokstäver när eleverna pratar.

Jag fick ett fantastiskt fint meddelande från min make på facebook i natt angående min utmaning om hjälteegenskaperna. Han vet ju vad jag går igenom och fick inte fram några ord här på bloggen, men väl till mig på fb. Tårarna kom när jag läste det klockan halv fem i morse. Det är härligt att få läsa att han gillar min roll som mamma till våra barn. Det stärker mig att veta att mitt sätt mot barnen är bra. Det är fyllt med härlek, tålamod och tolerans samtidigt som jag ställer krav på barnen som är anpassade efter dem. Inget kollektivt här inte. Varje individ i vår familj gör det den är bra på. Alla är inte bra på att städa eller plocka undan, då kan ju han eller hon gå en runda med hundarna istället. Ett av många exempel som jag använder mig av med barnen. Självklart ska alla lära sig att plocka undan men när de även måste göra mina uppgifter som denna vecka när jag jobbar för fullt får de göra det deär bra på.

Jag avslutar detta tidiga inlägg med att skicka lite kärlek till er ute i cybervärlden. Det kan vi aldrig få för mycket av.



Spicecomments.com - Showing Some Love Comments



Cattis

Utmaning 293 - superhjälteegenskaper

Jag önskar att min mamma varit

modig

stark

hjälpsam

för då hade hon varit min hjälte. Jag drömmer att hon borde varit en som vågade

gå ifrån en alkoholist.

stå upp för sina barn.

hjälpa sina barn före alkoholisterna i hennes omgivning.

Jag hade verkligen behövt ha henne som hjälte när jag bodde hemma.

Jag saknar dig mamma.

Cattis

Ny dag som lärare

och jag hoppas att det blir lite tystare idag än igår. Vi hade ett långt pass innan lunch som blev lite stökigt. Vi ska ha samma långa pass med samma ämnen idag och jag hoppas att jag kan få dem lite lugnare idag. Jag läste genom deras skrivövningar igår och min yngsta dotter älskar oxå att läsa (och sin mamma) för jag fick inte göra det ifred, som ni kan se på bilden.
Bordet med alla papper är ett annat jobb jag har. Jag sätter ihop pärmar till Stenindustriförbundet och det är ett jobb jag haft under några år. Just nu har jag inte någon bra plats att vara på och därför är jag på matbordet i vårt nya kök. Inte den bästa platsen, men men vad gör man inte för att kunna jobba. På tal om jobb, nu ska jag ut i mörket för att jobba en timme innan jag kör till skolan. Jag har ingen som kan göra mitt utomhusarbete när jag jobbar som lärare så idag får jag, maken och svågern hjälpas åt.

Igår kom alla mail om skrivarkursen och det ska bli så roligt att få komma dit igen. Min text ska mailas till coachen Ann på söndag så jag har några dagar till på mig att skriva några sidor.

Nu är det dags att köra ut i mörkret.

Cattis

Boven i dramat

till min nedstämdhet veckan som gott är nog att jag inte druckit mitt goda rabarber grädde te på länge. Som matmissbrukare är jag väldigt känslig för många saker i mitt liv. Inte bara maten jag äter. Dietisten säger att man kan bli påverkad av teer oxå. Jag har druckit rabarber grädde te mycket länge och emellanåt känt lite sug efter just den smaken. Nu tog det teet slut och jag tänkte inte köpa mer för jag ska köpa teer i London. Men det verkar som kroppen inte gillade den "avgiftnignen" av rabarber grädde teet. Jag har som sagt var inte mått bra den senaste veckan. Igår drack jag några koppar av det nämnda teet och idag mår jag bra igen. Konstigt men så fungerar jag. Vi matmissbrukare är känsliga och det är något jag fått lära mig under åren som jag varit fri från mitt missbruk. Jag måste lära mig vad jag kan äta och inte äta. Det handlar inte bara om socker. Det är så mycket mer jag måste tänka på för att må bra. Till exempel vilka teer som är bra för mig.

Nu har jag en veckas lärarvikariat framför mig. Min handledare ska till Polen på studieresa och jag ska ta hand om eleverna. Det ska bli otroligt roligt. De är så gulliga och rara. Det enda som skrämmer mig att jag som 40-åring aldrig jobbat en mån-fre tidigare. Jag har jobbat inom vården och sedan pluggat en hel del. Som fd. utbränd är jag lite rädd för hur tröttheten kan påverka mig. Men jag har sagt upp min anställning som hushållerska här hemma och hundskötare så... jag ska nog orka arbeta.


Spicecomments.com - Good Week Comments



Cattis

Utmaning 292 - att växa

Tänk att jag som vuxit upp i en alkoholistfamilj kan känna tacksamhet för det. Jag hade inte varit den person jag är idag utan min bakgrund. Jag går inte omkring och är arg för att mina föräldrar behandlat mig som de har gjort. Jag lever i nuet inte i det gamla. Jag är lycklig idag för det jag har. En lycka jag aldrig trodde att jag skulle få uppleva. Den lyckan kom när jag slutade med att missbruka maten.

Jag har helt enkelt växt som människa. Under snart sju års tid har jag varit på 12-stegsmöte. De har gett mig kunskaper om sjukdomen alkoholism och vad den gör med de anhöriga. Mötena har gett mig kraft att klara av att låta mig växa, för det har inte varit smärtfritt, det kan jag säga. Det har gjort ont och det gör fortfarande ont emellanåt.

Det viktigaste är att jag gör vad jag kan för mig själv för att jag ska må så bra som möjligt, för när jag mår bra, då mår resten av min familj bra också. Jag måste ta hand om mig själv för att orka ge dem vad de behöver. De är alla överrens om att de vill fortsätta ha mig i det formatet jag är i nu. Det formatet jag kommit till efter mitt kämpande att växa som människa för att få känna lycka. De vill inte ha tillbaka den arga människan som inte hade något tålamod och som skulle ha allting på sitt vis i alla angelägenheter i fammiljelivet.

Tänk att lyckan inom mig kom när jag var 37 år gammal. När jag tänker tillbaka på min barndom tycker jag att det är tragiskt att jag inte känt lyckan tidigare. Klart jag var lycklig när jag blev mamma första gången och andra gången med, men jag var inte lycklig på alla plan som jag är nu. Jag har under alla år varit stolt och lycklig över mina barn, men där fanna annat i livet som inte gjorde mig lycklig då. Som jag lever i dag har jag tacksamheten med mig varje dag. Tacksamheten över att ha fått växt som människa. Att jag blivit en bra människa till slut.

Nu är jag glad igen

för första gången denna vecka. Det har varit en tung vecka och jag har varit mycket nedstämd inombords. Men nu har jag fått träffa en bloggvän och så har jag fått två nya bloggvänner.
Hon till vänster heter Carina och bloggar om sin sorg. Hon till höger heter Chrissie och hennes blogg är låst så där kan jag inte berätta mycket mer än att jag är glad att få ha henne som vän. Hon som tog bilden heter Eva-Marie och bloggar oxå.

Förmiddagen innehöll oxå glädje för då var min ständige följeslagare med mig för att jobba. Här river han sidan så att jag kan sätta upp en ny affich. Han är lika lycklig som han ser ut.Kolla in hans händer, han har till coh med riktiga arbetshandskar när han arbetar. han är 4!!!år och redan en duktig kille. Det är hans om brukar komma och städa till mig.
Han vill vara med sin moster så mycket han bara får och vi har alltid lika roligt tillsammans. Ni kan tro vi löser många problem medan vi arbetar.


Det viktigaste av allt idag. Jag har skrivit tre sidor till på boken.

Ha en härlig söndagskväll.

Cattis

Det blev 10 sidor skrivna på boken

igår och jag är glad för de sidorna, men önskade att jag gärna orkat skriva mer. Idag blir det svårt med tiden att skriva för jag ska jobba, träffa en bloggvän i det verkliga livet och på danspasset kl 17. Jag tror att jag ska här och nu bestämma att efter danspasset när jag är nyduschad ska jag sitta i soffan och skriva en scen idag. Jag rapporterar i morgon hur det gick.



Spicecomments.com - Good Morning Comments


Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen, att detta livet genom datorn är fantastiskt. Jag har nu träffat två bloggvänner och idag ska jag träffa den tredje. Det blir en härlig vänskap när vi lär känna varandra genom bloggarna och skrivövningarna. Och facebook så klart. Glöm inte bort facebook. ;) Oh, vad man får ha roligt där. I fredags när jag var på min praktik fick jag ett sms som frågade vad det var för bild jag fanns på jag var ju nästan naken!! Hur roligt tror ni det var att läsa när jag inte var hemma med datorn. Jag kan säga som så, jag gick på detta fina sms skämt och jag uppskattade det inte, och alltså skickade jag inte det vidare till mina kompisar jag har i mobilen. Jag har akläderna på mig på alla mina bilder så ni behöver inte leta efter något annat heller.

Då har jag en arbetsvecka framför mig, en vecka som jag ser fram emot och som ska bli rolig. Jag ska undervisa i fem dagar. Det enda som kan bli problem är deras matte. Jag kan räkna deras matte eftersom de går i en 5-6, men jag kan inte dela talet så att de förstår som man ska i dagens skola. Men, men det löser sig efter hand tror jag.

TACKSAMHET
jag känner tacksamhet för
* min familj
* min utbildning
* min möjlighet att resa till London igen
* för att jag ger mig själv möjligheten att fullfölja min dröm att skriva en bok.

Jag måste plocka fram de positiva tankarna nu för jag har det jobbigt i mitt tillfrisknande från mitt matmissbruk. Jag har haft tre lätta år nu som jag varit sockerfri, men just nu är det svajigt inom mig. Det är troligtvis för att jag har ätit laktosprodukter. Massor med go ost har jag ätit. Det ger min kropp hungerkänslor och sug efter annat gott som jag inte tål. Jag vill inte leva med det. Jag vill inte tillbaka i skiten där jag åt bakelser i bilen utan sked samtidigt som jag körde bilen. Jag vill inte gå omkring och tänka på mat hela tiden. Jag vill leva här och nu. Se allt omkring mig som jag förtjänar att se. Jag tänker se det, för jag tänker inte ta första tuggan av den maten som jag inte tål. Så enkelt är det.


Spicecomments.com - Hugs Comments



Ha en härlig söndag

Cattis

Mitt fina köksfönster

Detta är vad jag ser när jag tittar ute genom mitt lilla köksfönster.

Maken ville stänga igen detta fönster så vi fick en hel vägg i vårt nya kök när vi planerade vår renovering. Jag sa Nej, och jag fick som jag ville (för en gångs skull)och om ni tittar på bilden kan ni kanske förstå varför jag ville ha kvar fönstret. Jag har vasken precis vid fönstret så när jag diskar, vilket jag gör ofta njuter jag av det vackra landskapet.

Nu är det boken som står i fokus. Nu ska jag skriva resten av dagen.

Cattis

Alla sätt är bra....

Jag fattar inte varför min tvättstuga inte duger att torka tvätten i. Men, men det är väl inte meningen att man ska förstå allt som tonåringarna håller på med eller?

Jag sitter här ensam vid datorn med min kopp te. Flickorna är hos sin pappa, maken är i skogen och letar efter skogens konung medan hans son sover sött i källaren. Det finns verkligen möjligheter för mig att skriva på boken idag. Det är det enda som står på planerningen idag förutom att cykla med hundarna när de vill det.

Alex, min systerson ska ha kalas i eftermiddag och han har beställt en "vart" tårta. Det har jag virkat till honom och den finns att titta på i den andra bloggen.

Igår morse grejade jag med färgen på texten så mycket så där var inte någon synlig text på mina inlägg. Ja, det är så jag är och det accepterar jag till fullo. Det blir lite tokigheter här och där emellanåt och det bjuder jag på.






Min dotter älskar min kamera och ibland lyckas hon få mig till att fåna till mig, jag bjuder härmed på detta. Så här är jag i mitt vardagsliv, tramsig och lycklig ihop med mina barn.

Hoppas ni får en fin lördag.

Cattis

Utmaning 290 - respekt

När jag fick telefonsamtalet som gjorde mig till lärarvikarie blev jag helt överlycklig. Äntligen skulle jag få komma ut där jag verkligen ville vara, hos eleverna, för att inspirera och ge dom en vuxen som lyssnade på dem under deras resa in i vuxenlivet. Jag var så glad. Jag var så lycklig och det slutade i katastrof.

Första dagen tar jag helt och hållet på mig själv för jag var inte mogen för dagens skola med tillhörande mobiltelefoner under lektionerna tillsammans med fruktätande. Det blev för mycket för mig som inte visste hur det skulle vara. Ingen hade talat om för mig att det var ok att lyssna på musik när man räknade så jag försökte styra eleverna där, vilket inte gick.

När jag nästa dag fick undervisa i engelska som är mitt ämne var jag övetygad om att ingetning kunde gå fel. Lektionen var välplanerad, jag var förbered och full av gldäjde. Det gick åt skogen såklart. Återigen fruktätande under lektion som gav eleverna äppelskruttar och apelsinskal att kasta i klassrummet. Varje gång jag skrev något på tavlan kastade de på mig.

Var är respekten?

Jag fick bryta lektionen för jag klarade inte av det mer och jag har aldrig mer gått till denna skola. Jag var där en dag för att lämna min lönelista och då talade jag om att de behöver inte ringa mer för jag vill inte komma tillbaka. Efter denna lektion hade de möte med förädlrarna och eleverna fick stå för det de hade gjort.
MEN ingen från skolan ringde mig.

Var är respekten där?

Man involverade hela klassen med elever och föräldrar, men man gjorde ingenting åt den vikarien som fick apelsinskalen kastade över sig. Helt respektlöst även från de vuxnas sida, enligt mig.

Vilken tur att jag nu är på en fin skola där eleverna respekterar mig och varandra och det är bättre på den andra högstadieskola jag är på även om det även där inte finns så mycket respekt som jag skulle önska.

Varför är det så i skolans värld idag?

Idag är det skola igen

Spicecomments.com - Good Morning Comments


och med det blir det en ny engelska lektion och även en skrivövning. Det blev inte mycket pluggande igår för jag var så trött. Jag gjorde det viktigaste och sedan tog jag det lugnt resten av dagen.
Idag blir det praktik och sedan blir det lugnt och fint i soffan för resten av dagen.

I går kväll skulle jag koka grönsaker till min lunchlåda idag. Jag satte på grytan med grönsakerna och gick ner i källaren till min älskade soffa. Hundarna var ute på en promenad och när de kom hem började det lukta illa. Jag trodde att det var den lilla hunden som rullat sig i skit så jag tvingade min äldsta dotter att duscha henne.

MEN

det var min gryta i köket som luktade!!! Den hade kokat och kokat och allt vatten var borta och hela köket luktade som .... ja ni kan själva räkna ut det. Detta är ett resultat av mitt minne som inte fungerar när jag är trött. Jag får koka nya grönsaker nu på morgonen istället till min lunch.

Jag ska verkligen njuta av denna helg för nästa vecka ska jag jobba hela veckan som vikarie på skolan. Min första arbetsvecka mån-fre i hela mitt liv. I och för sig, jag är inte så gammal (bara 40!!)så jag har inte haft den möjligheten heller eftersom jag valt andra yrke tidigare i mitt liv.

I morgon är det två veckor till London och morgondagen ska ges till min bok nästan hela dagen ska jag skriva på den.

Nu ska jag koka grönsaker.



Spicecomments.com - Good Weekend Comments


Ha en skön fredag.

Cattis

Utmaning 289 - att slå

-Jag vill inte ha kött sås och potatis, jag vill ha korv och makaroner.
-Det hade vi igår och då åt du inte, svarar Sara med arg röst.
-Nej, det var igår, då var jag inte sugen på krov och makaroner, det är jag idag mamma, orden var Majas och det var likandant varje gång som Sara hade ansträngt sig att laga en riktig middag med kött sås och potatis till sin familj. Det var ett kraftprov varje gång för henne att få ihop en hel middag. När alla hade ätit gick hon direkt till soffan och sedan orkade hon inte göra mer den kvällen.

Idag gjorde Majas ord mer ont än de brukar göra. Hon var säkert tröttare idag än hon varit på länge. Det var tredje dagen som Maja inte ville äta det Sara lagat och det tog verkligen på Saras tålamod och humör att höra det varje dag som hon ansträngt sig för att laga mat till familjen.
-Du kan få välja mat en annan dag istället, blir det bra?
-Näää, hos pappa får jag alltid välja mat om jag inte vill ha det han har lagat.
-Ok, men nu är du inte hos pappa, svarade Sara med ryggen vänd mot Maja för att hon inte skulle se tårarna som orden om hennes pappa orsakade.
-Nä, det vet jag, men det är faktiskt bättre där eftersom jag får välja det jag vill och då äter jag ju med.
Sedan hände det som Sara skulle få ångra för resten av sitt liv. Majas ord gjorde henne till en mamma som slagit sitt barn.
-Därför vill jag åka till pappa igen, för där får jag bestämma. Det är mycket bättre än här.
SMACK!! där fick Maja en örfil. Hon skrek inte mycket för hon blev nog så förvånad över slaget att hon blev helt stum. Den rädslan, ilskan och förtvivlan Sara såg i sin dotters ögon skulle hon aldrig glömma. Vad hade hon gjort?
Hon sjönk ner på golvet och grät.
-Förlåt förlåt Maja gumman. Hon försökte krama Maja, men hon sprang in på sitt rum och slog igen dörren om sig. Sara bara gröt ut sin förtvivlan över sin trötthetsin brist på tålamod och att hon gjort något som hon aldrig trodde att hon skulle göra.

En hel dag hemma

är det länge sedan jag hade, men idag är det dags. Kalendern är tom. Självklart har jag mycket studier att ta tag i, men det är så skönt att jag inte har något annat inbokat. Nu när jag har börjat ha engelska lektionerna själv måste jag planera morgondagens lektion också. Det är dessa dagarna jag verkligen älskar och behöver ha i mitt liv. Det är de jag varit van vid att ha under en lång tid när jag pluggade för många år sedan. Tomma dagar hemma som jag lägger upp som jag själv vill och behöver.

Vi får se om det blir någon utmaning för mig idag. Den kommer kanske senare. När jag skriver mina utmaningar är de mycket jag tagit från mitt eget liv, men mycket är faktiskt påhittat. Delar i utmaningen kommer från mitt liv, men resten lägger jag till för att utmaningen ska bli just en utmaning för mig med mitt skrivande. Det betyder att allting som jag skriver om handlar inte om mig. Jag älskar att få kommentarerna om mina utmanignar och många kommentarer är skrivna på det sättet att ni verkar tro att utmaningarna är tagna direkt från mitt liv. Så är det alltså inte. När de är det skriver jag direkt i jag-form för att verkligen det ska framgå att det är personligt.

Igår var jag på alanon(anhöriga till alkoholister)möte och efter det var det en sinnesromässa i kyrkan som jag och en vän gick på. De mörka tunga dagarna jag hade i början på veckan är kvar där, i början på veckan, alltså. Det känns mycket bättre nu och det är jag oerhört tacksam för. Det blir ännu bättre idag tror jag för jag mår så bra av att få vara hemma en hel dag och bara plugga. Kvällen ska avslutas med ACoA(Adult Children of Alcoholics)möte. Där har jag inte varit på flera veckor och det är vad jag behöver just nu när det börjar bli jobbigt med mörkret.

Igår fick jag träffa en kompis som jag lärde känna som 17-åring. Alltså en himla massa år sedan. Jag har hennes dotter som elev där jag praktiserar nu. Hon kom till skolan igår för att träffa mig. Senast vi träffades var nog åtta år sedan på stan och dessförinnan många många år sedan.Vi umgicks mina sista år som jag var tonåring och ni kan alla gissa vad vi hittade på då. Det var fantastiskt roligt att få träffa henne igen igår och vi ska träffas snart igen för att uppdatera varandra om vad som hänt alla dessa år. Jag känner en familj i detta samhälle och det är min kompis och tänk vad världen är liten då jag får deras dotter i skolan.

Det kommer att komma en tacksamhetslista också idag som inlägg. Den första här för mig, men dock inte den sista.



Spicecomments.com - Hi Hey Hello Comments


Ha en underbar dag.

Cattis

Ska ha lektion idag

i engelska för första gången. Vi ska prata om mat och det tror jag inte är så svårt, men jag är nervös ändå. Lektionen är den första på morgonen och det känns mycket bra att få det gjort direkt. Jag ska skriva om mina anteckningar om lektionen en gång till innan jag kör och förhoppningsvis blir jag lite tryggare i det då. En anledning till att jag är så nervös beror på att jag läste engelska på högskolan för 8 år sedan. Innan jag blev utbränd och därför har jag inte många kunskaper med mig för hjärnan tog en paus under några år efter de studierna. Samtidigt är det då skönt att få ha praktiken i en 5-6 för nivån i engelska känns behaglig för mig.
Alexander väntade på sin moster igår morse för att få äta frukost tillsammans med mig och han blev jätteglad för de virkade figurerna och beställde en svart tårta till lördag. Det ska han själklart få av mig. Allt för barnen.

Igår hade jag en hemsk dag när det gäller mitt matmissbruk, den värsta faktiskt på tre år. Men eftersom jag träffade två underbara vänner på kvällen slutade den med de sunda friska tankarna som jag vill ha. De som säger att jag vill leva i tillfrisknande och inte bli besatt av mat igen. De tankarna som säger att jag vill kunna se London om två veckor, inte tänka på maten som finns överallt. Det är de tankarna som jag ska ta med mig varje dag för att få må bra i mig själv.

Ikväll ska jag på ett alanon-möte(12stegsmöte för anhöriga till alkoholister). I morgon ska jag på ett ACoA(Adult Children of Alkoholica)möte och jag tror att dessa möte kan hjälpa mitt mående. Jag hoppas i alla fall det. Mötena plus alla de fantasiska människor som jag möter där gör att jag mår bättre.

Jag vet att jag har många projekt igång och jag vet att jag måste ta det lugnt. Jag gör verkligen det så gott jag kan, men då blir till exempel vår renovering lidande för jag orkar inte engagera mig i den just nu. Jag och alla ni andra som vet vad utbrändhet och stress gör med en kan säkert förstå det, men det är svårt för de som går i ett halvfärdigt hus att inse att det måste vila ett tag till. Det har redan vilat länge och det får faktiskt vila lite till. I alla fall om jag ska göra något som har med det att göra. För som utmaningen sa idag: det är viktigt att kunna slå av på takten när det behövs.

Men det som är allra bäst just nu i denna stund som jag skriver är att det känns redan bättre inombords idag av att få ha skrivit detta inlägg + det temat som var i utmaningen idag. Det passade mitt mående alldeles perfekt. Därför hoppas jag givetvis att det ska hålla i sig under dagen idag med.



Spicecomments.com - Good Day Comments


Ha en härlig dag

Cattis

Utmaning 287 - slå av på takten

Hon satt i soffan med fötterna uppdragna under sig och tittade på tv. Hon tittade i alla fall in i tv-rutan, men hon hade inte kunnat återberätta vad det var för program om det var någon som frågade. Tankarna var någon annanstans. Tankarna var där studierna befann sig just nu, där alla dammtussarna låg, där barnens alla kläder låg och där maken satt i köket och inget hellre ville än att få prata lite.

Hon började verkligen inse att hon måste sortera bort lite från sitt program. Barnen hade bett henne att baka bullar igår och då ställde hon upp på det fast kroppen sa nej. Många gånger kändes det som om det kröp innanför skinnet på henne av all stress. Det var verkligen dags att göra någonting åt detta. Men hur?

Många i hennes närhet hade sagt till henne en längre tid att hon måste dra ner på några projekt som hon hade igång. Det var säkert enklare för dem att säga än för henne att göra. Hon ville verkligen bli av med dem krypande känslan inombords, men visste inte om hon ville sluta med något av det hon höll på med.

Hon visste att om hon inte slog av på takten skulle hon bli ensam till slut för det hade maken talat om för henne att nu fick det vara nog med hennes stress och dåliga humör. Hon ville verkligen inte blir ensam så det var kanske bäst att göra som de andra ville att hon skulle göra.

Slå av på takten.

Alex 4 år

Idag ska jag på födelsedagsfruksot hos Alexander fyra år. Han ska få sin present efter London för jag har lovat att köpa en stor bil där, men han har beställt virkade figurer av mig och då får han det såklart. Det stora kalaset ska vara på lördag och då ska han få två virkade figurer till och jag tror det blir en stor kanin med tillhörande morot.

Jag är lite down för andra dagen på rad och jag undrar då om det är höstmörkrets dystra känsla som kommit till mig. Den började komma för tre år sedan när jag slutade att missbruka maten. Jag slutade äta mig till mitt härliga mående som jag fick när jag åt kakor, godis och mat i stora lass. Nu ska jag uppleva allting nyktert och det är inte alltid så enkelt. Det blir faktiskt värre och värre för varje vinter som kommer. Förra året började jag äta D-vitamin och det äter jag nu med och jag hoppas innerligt att jag inte ska vara nedstämd varje dag. Jag hoppas att det ska lätta lite i dag för i eftermiddag ska jag umgås med fantastiska vänner och kanske det blir lite lättare inombords när jag kör därifrån ikväll.

Det är så mycket som rör sig i huvudet just nu oxå för i morgon ska jag ha min första lektion i engelska och nästa vecka ska jag vikariera hela veckan för min handledare. Samtidigt som jag tänker lite på min tenta som jag ska påbörja snart. Samtidigt som jag ska komma med kloka tankar i den andra kursen jag läser om skrivandet för barn. Här gäller det nu att verkligen ta en sak i taget och en dag i taget för att inte hjärnan ska stressa sig mer än den redan gör.




Spicecomments.com - Happy Birthday Comments



Men nu ska jag agera moster för en liten stund och jag hoppas att han blir glad för de virkade figurerna.

Ha en härlig höstdag, jag ska gör mitt bästa för att få en

Cattis

Skrivövning igen

med niorna idag. Den klass som jag gjorde praktik hos i våras är det som jag besöker då och då och låter dem skriva och få ta del av mina tankar och funderingar om skrivandet. Jag älskar det, men tyvärr inte alla elever. Men det är där mina fantastiska känslor om skrivandets betydelse kommer in. Jag hoppas att jag lyckas inspirera någon av dem som inte älskar det som de andra gör. När vi började i augusti fick de skriva en text "Blev sommaren som jag tänkt mig". Nu har de arbetat med den två gånger och idag är det sista bearbetningen innan de läggs i den hög som ska finnas där för betygsättningen innan jul.

Klassen har fått halvklasstimmar och det gör det mycket enklare att jobba med eleverna. En lektion idag och den andra i morgon blir det denna gång.

Jag fick några fler ideér om vilka scener jag ska skriva i boken, men det var lite rörigt här hemma med hela fammiljen på plats igår så jag fick inte det lugnet jag behövde ha för mitt skrivande. Det kanske blir bättre nu i veckan för nu är det älgjakt och maken har "flyttat" ut i skogen idag. Det återstår att se när/om han kommer hem igen.

Det enda jag vet och känner är att jag vill ge boken någon timmes skrivande varje dag nu fram tills jag ska skicka in det jag har till Ann. Jag kommer att berätta för er såklart hur det går.



Spicecomments.com - Good Morning Comments


Ha en skön dag.