Dyr hemresa, men hem kom jag

Jag är hemma och äntligen har jag ro att skriva ett litet inlägg. jag skulle haft ett kort eller två här, men jag hittar inte kameran, i röran. Hemresan blev dyr, fast inte jämfört med alla veckor i England, men ändå. Jag hade för mycket packning för mina 2 väskor hem, så jag var tvungen att köpa en väska till. Jag orkade inte själv frakta alla väskor (75kg)så jag tog en taxi direkt till flygplatsen istället för:
*taxi till järnvägsstationen i Crystal Palace(många trappor här)
*tåg till Victoria station
*hiss på VS för att köpa en väska
*hiss ner igen för att ta mig till bussen
*buss till paddington station
*från bussen in på stationen
*Heathrow express till flygplatsen

Så jag tog taxi för 56 pund, och köpte en betydligt dyrare väska på flygplatsen än vad den kostat på Victoria station, 70 pund, + 35 pund för denna extra väskan när jag checkade in den.

MEN min älskade make mötte mig på flygplatsen med bil så även här slapp jag frakta väskorna själv, men det kostade honom 375kr x 2 över bron. Men hem kom jag och vem bryr sig om pengarna, i det stora hela, när alla bara ville kramas och umgås. Inte vi, inte.

Jag lyckades packa upp min 75kg tunga packning och förlytta den till källaren där allt ska in i garderoben och i bokhyllan, men det har inte hänt än, men jag hoppas orka börja idag. Jobbet körde igång direkt och det är ju inget roligt utomhusväder jag kom hem till. Då är det trist att behöva jobba utomhus, men det har faktisktgått bra eftersom jag varit inne i 6 veckor, med minimalt med regn, när jag väl var ute och promenerade.

Det är lite blandade känslor att komma hem till vardagen igen, när jag tänker på att jag strosade i London för en vecka sedan, och nu är jag tillbaka i min vardag, som den ser ut. Med mycket disk, jobb, hundpromenader, matlagning, tonåringar som ska bli skjutsade hit och dit, men jag älskar det och är lycklig över att vara hemma hos familjen igen. Men jag landar säkert ordentligt snart så blir allt sig likt igen. Idag har maken åkt på stenmässa i Turkiet, så det är ingen risk att vi tröttnar på varandra här, i detta äktenskap. Men jag hoppas att vi har tid för varandra och familjen nästa helg.

Jag önskar er alla en fin dag i snökaoset - jag gör så gott jag kan för att njuta bara idag