igår efter att dörren på min arbetsbil kommit farande och slagit hål i pannan. Bloder rann och jag hittade inget papper. Vad gjorde jag då? Jo, ringde min älskade syster som var och handlade precis där jag var så hon kom som ett skott med papper och tröst. Det var en glipa så jag körde till vårdcentralen och blev tejpad. Hade kanske behövt ett stygn, men det var jag inte intresserad av. Jag har tidigare ett ärr i pannan efter att jag cyklat in i en husvagn som 12-åring, men då blev det fem stygn. Så jag är lagad lite här och där. Jag är/har varit ett sånt där barn som råkar ut för olyckor hela tiden, men skulle jag berättat om alla hade det blivit ett inlägg om bara det så därför stannar jag med cykelolyckan här och nu.
Idag ska hela dagen gå åt till mina studier, för jag läser en kurs på distans för att få lite stöttning från csn denna sommaren. När jag jobbade förra sommaren slutade det med skitsnack och lögner och därför orkade jag inte söka jobb denna sommaren. Det gav inte särsklit många kronor heller att jobba inom kommunen, så det var inget jag längtade att få göra denna sommar. Det känns bättre att sitta här hemma och bläddra i mina böcker och skriva det som står i uppgiften. Jag kom in i denna kurs efter de andra för jag var reserv, men när jag kommit in i studierna ska boken plockas fram och få några minuter varje dag och så får den växa i den takten den gör. Julia Cameron skriver i sin bok "Lust att skriva" att många böcker har författars just under dessa få minutrar som de skrivits under varje dag. All tid är värdefull.
Jag räknar ner dagarna tills mina barn kommer hem. De har varit i Frankrike och tältat en vecka med sin pappa och hans nya familj. Styvmamma, lillebror 6 år och lillasyster 2 år. Vildkatterna kommer in i tältet på nätterna och luftmadrasserna tappar luft när de sover. Jag skulle inte vilja vara vuxen med två tonåringar i denna situationen. Det ska bli så skönt att få bädda ner dem i deras sängar när de kommer hem igen.
Mitt pradis är sålt oxå, så det blir inga fler tripper dit igen. Köparna tar över stugan redan nästa vecka. Men som en kär bloggvän, det var denna tid och den hade sin mening, nu kommer jag att hitta andra ställen att finna ro i. Tina, du är så klok.Det är jag övertygad att jag kommer att göra.
Hoppas ni alla får en fin dag - min kan bara bli bättre än igår - jag ska i alla fall göra vad jag kan för att få det.
1 kommentar:
Har också läst det där om att man ska utnyttja skrivandet varje dag, om det än är bara ett par minuter. Till slut kommer man ju faktiskt i mål!
Kram!!
Skicka en kommentar