Nu är den skickad

När detta inlägg är klart ska jag inte röra datorn mer idag. Jag har skcikat iväg 21 sidor som "bara" är om min litteraturbakgrund. Innan jag är klar om fyra veckor har jag nog lika mycket till. Men det är inte något jag ska tänka på idag. Nu ska jag ta hand om mig själv och vila och virka små nya figurer. Nu är jag bara lycklig över att få tid över att vila med mitt virkande. Låta hjärnan återhämta sig lite.

Jag har ju sällskap så det blir aldrig så ensamt här i min lilla skrivarlya. Ser ni bokhögen och skräphögen? Kanske de plockas bort idag. Får se vad kraften räcker till.

Nu blir det lunch och sen sängen.





Vill bara säga till alla kära bloggläsare, jag är inne och hälsar på er på era bloggar, men tiden och kraften räcker inte till att kommentera, men jag kommer snart igen.

Ha en skön fredag - det ska jag verkligen ha nu

Deadline idag

kl.12 ska jag senast skicka in det jag skrivit i mitt examensarbete. Jag var inne och kollade vårt forum och många hade skickat igår kväll. Synd att jag inte är färdig så att jag hade kunnat haft en bara-vara dag idag. Men jag ska gå igenom det sista och sedan skickar jag det. Arbetet ska ju inte vara klart det ska in för respons på måndag, men jag vill att det ska innehålla så mycket som möjligt för att få så bra respons som möjligt.

Ärligt talat så börjar jag bli rätt trött på elevers skrivutveckling nu. Men det bör jag inte vara för jag ska jobba med det i fyra veckor till. Jag är trött nu, hur trött ska jag då vara om fyra veckor?



Jag hoppas ni alla får en skön Valborgsmässoafton - själv ska jag ligga på soffan ikväll

Skrivandet är nummet ett idag med

Det blir inga långa inlägg nu när jag har en deadline med min uppsats. Jag hatar deadlines, men de är ju nödvändiga ibland. Jag skriver och skriver, men ändå har jag mycket att göra. Jag lånar nya böcker som handlar om skrivandet och ska försöka få in dem idag fast jag ska skicka dokumentet i morgon. I vanliga fall vill jag var klar med min text en vecka innan deadline för då kan jag jobba med det språkliga den sista veckan, men så fungerar det inte just nu. Men jag kämpar på. Jag kämpar på oerhört kraftfullt, ska ni veta.

Ha en skön dag - jag skriver

Stänger datorn nu

Idag tänker jag bara riktigt effektiv. Jag ska bara skriva detta inlägg, sedan stänger jag datorn och sätter mig och jobbar med mitt examensarbete. Jag har inte så många timmar att jobba med det idag för jag ska till dotterns bästa kompis på sjukhuset innan Vändpunkten.

I morgon har jag hela dagen att skriva på och det behöver jag för på fredag senast 12 ska det in hela dokumentet om min forskningsbakgrund.






Ha en skön dag - det ska jag ha i mitt lilla källarrum

Känns redan bättre

Det var så tungt i morse när jag tänkte på allt mitt skrivande som jag har framför mig denna vecka, men redan efter två timmars skrivande känns det bättre. Det första stycket om skriftens historia är klart och nu håller jag på med inledningen. Det enda problem jag har att min markör hoppar rundor i dokumentet så helt plötsligt skriver jag på en annan rad. Lite, bara lite irriterande. Jag vet inte var felet är och eftersom jag inte är någon smartis när det gäller datorer och program får jag snällt radera när jag skrivit på fel ställe. Allting tar "lite" längre tid men men det går sakta framåt.


Ha en fortsatt bra dag - det ska jag ha

5 veckor blev 6

i London.

Jag hade läst fel i deras kalender. De har lov samtidigt som vi här i Sverige. Min äldsta dotter börjar gymnasiet och vill inte ta en veckas ledigt från det och resultatet blev att jag får 6 veckor där istället. Lovveckan får jag ihop med min man och barn och det ser jag fram emot. Men det är mycket som ska hända innan dessa veckorna kommer. Däribland mitt examensarbete och just nu är jag så trött.








Jag måste försöka koncentrera mig någon timme nu och sen äta lunch och därefter det krypa ner i sängen för att få lite vila. Det sitter väl i sen helgens slarv kan jag tänka mig och sedan är det full fart alla vakna timmar här hemma. Pluggar jag inte så flyttar jag möbler eller skruvar ihop byråer till dottern.

Tempot
blir högt denna vecka och sedan blir det lugnt och skönt igen för jag tänker köra till min lilla stuga uppe i skogen nästa vecka. Då kan jag plugga och vila i flera dagar, bara jag och hundarna.

Ha en skön dag - jag ska göra så gott jag kan

Nu är hjärnkontoret på G på riktigt

Veckorna i London till hösten är bestämda och jag fösöker få till boendet. Jag älskar den lägenheten som jag brukar bo i, men den blir för dyr om jag ska ha den alla veckorna, men jag hyr den nog när flickorna är hos mig.

Jag kan knappt fatta att jag ska till London IGEN. Vilken lyx.

Nu har jag varit på biblioteket och lånat fler böcker om skrivandet och de är på engelska såklart. Jag min 14-åriga dotter med mig och jag lyckades bli av med henne. Hon älskar böcker och hade alrig varit på högskolans bibliotek så hon bara försvann bland hyllorna. Jag fick messa henne och då var hon vid hylla 23. Hon är bara för underbar denna tös.

Nu ska jag ta tag i mina böcker och artiklar för jag har otroligt mycket att göra denna vecka. Det är intensiva skrivadagar innan det blir två studiefria dagar i helgen.

Ha en skön dag Har ni sol? - det har inte jag.

I'm leaving my family again

5 veckors praktik på Svenska skolan i London. Hur häftigt som helst. Min dröm har blivit sann. Att få resa utomlands och vara där länge. Jag kan tänka mig ännu längre, men jag är hur lycklig som helst över detta. Jag har kämpat i över 7 månader med min högskola för att få besked eller hjälp att få en plats i Canterbury. Jag har fortfarande INTE fått besked från någon. Det tog ett dygn sen hade jag en plats på skolan i London. Så nu får the family klara sig utan mig i fem veckor. De måste helt enkelt det, eller hur?

Jag tänker åka i samband med novemberlovet så mina barn kan vara där med mig då och förhoppningsvis min make med såklart.

Klassträffen igår var helt underbar och jag pratade och skrattade i 7 timmar så rösten är inte så bra idag kan jag säga.

Jag har en studiefri dag idag och jag har snart virkat klart två stycken flickor som symboliserar min dotter och hennes bästa kompis som fortfarande ligger på sjukhuset. Hon ska få dem i morgon.

Nu ska vi snart göra färdigt min lilla dotters rum och hon kommer att bli så glad när hon kan flytta in där i morgon. Sen har vi "bara" ett rum till att göra vid.

Ha en härlig dag i solen - jag håller mig inomhus och jobbar

Fest idag

Lördag morgon och redan igång med studierna, så brukar det inte vara,men så vaknade jag oxå halv 5!!! Har konstigt nog sovit i ett sträck och det händer kanske två gånger om året i vanliga fall, så jag är nöjd ändå. En liten siesta blir det idag eftersom det är fest ikväll.

Klassåterträff. Det ska bli roligt, faktiskt, jag var tveksam i början, men bestämde mig när jag pratat med en av mina gamla klasskompisar och sen har mina barn tvingat mig... och som ni alla vet... jag lyder dem alltid.

Fina festkläder,men jag kan inte ha något av något av det som finns på bilden. Höga klackar - är lång och kan inte gå i sådana skor. Klänningen går inte att ha för den är för kort och så fryser jag för den är bar om axlarna. Så det blir en annan klänning som köptes igår, jag kan visa den sen.






Jag har en maskin tvätt oxå på gång och hoppas att den kan få torka i solen idag, för den skiner från en blå himmel.











Tänk vilken skillnad lördag till lördag. Förra lördagen hade jag gråtit i fyra dagar och var totalt utmattad. idag är jag pigg och glad och mår bra och är nöjd med livet igen.


Nu ska jag plugga för jag måste ju läsa mina artiklar på engelska, och det går faktiskt rätt bra. Men jag älskar ju engelska och det landet så det kan inte vara svårt, eller hur?

Jag Är Trött idag

och gör verkligen så gott jag kan med mina engelska artiklar som jag ska ha med i mitt examensarbete. Jag hittade tre stycken igår på biblioteket varav en är på 23 sidor. Så jag har att bita idag. Tre engelska böcker hittade jag med som jag ska börja läsa. Allt detta måste vara klart och fint i min uppsats om en vecka.

Men det klarar jag såklart.

Ha en fin fredag - det ska jag ha med en liten fika på stan i eftermiddag

Jag pluggar

och mattes älskling håller mig sällskap. Varje minut. Går jag upp och hämtar mig en kopp te, reser hon sig från denna sköna ställning för att inte förlora mig ur sikte. Det är helt underbart med dessa sällsklapsdjur. Jag vet inte vad som händer när de lämnar mig. Klarar jag mig utan en vovve? Som tur är ska de leva länge, länge till, så jag behöver inte oroa mig just nu. Nu lever jag i nuet och det känns bra.


Jag har suttit och letat mer litteratur till mitt examensarbete nu i två timmar, för man "bör" ha med sig engelsk litteratur oxå. Jag som hade valt den enkla vägen med svenska böcker och inga artiklar. Men se du, det var inte så bra. Så nu är de engelska böckerna hittade och jag ska "bara" söka lite artiklar.

Ha en skön solig dag - det ska jag ha i min källare.

Idag ska jag skriva

på mitt examensarbete. Hela dagen har jag till mitt förogande och det var längesedan jag hade en hel dag. Det försvann många timmar förra veckan när jag var ledsen så jag måste ge mig den tiden nu.

I går på Vändpunkten var temat Bekräftelse. Den positiva och den negativa. Får jag bekräftelse för vad jag gör eller för vem jag är? Den negativa blir ju om man gör något negativt för att få uppmärksamhet. Skär sig, skjuter ner kompisarna i skolan, klär sig provisoriskt osv. Det positiva är ju vad man gör i hemmet kanske eller på jobbet. Eller det bästa av allt om man för bekräftelse för den man är.

En mycket intressant föreläsning, med många fina ord från min kära vänner i gruppen. Det bästa med allt var Jag grät INTE. Jag var glad när jag åkte därirån och det känns fortfarande bra. Jag har bearbetat detta med bekräftelsen under mer än tio år så det känns mer eller mindre klart och därför gjorde det inte ont att prata om det.

Det som gör ont är när jag ser min mamma möta mina barn med glittriga ögon och med storafamnenkramen. Att hon ger dem bekräftelse. Detta är något hon ALDRIG gett mig, men jag vet att det är många som ger sina barnbarn det de inte kunnat ge sina barn. Men "vi då" tänker jag. Ska inte vi få bli kompenserade för vår barndom som inte innehöll kärlek, kramar eller bekräftelse? Tror min mamma att hon gör mig glad när hon ger mina barn det jag aldrig fick? Det får jag aldrig svar på från henne, men jag kan säga NEJ, det gör hon inte. Hon sårar mig ännu mer.

Men, jag har lärt mig att leva utan min mamma i mitt liv och tro mig, det är det lugnaste liv jag levt. Med det menar jag lungt inombords. All oro och kontrollerande om hon dövat sig med piller för att min pappa var full. Allt detta är borta. Och det gör mig så glad att få lite sinnesro. Det är jag värd efter så många år med alkoholister.

Jag skulle bara skriva några rader innan cykelturen med hundarna, men som det är när jag skriver min bok, orden bara kommer. Fingrarna flyger över tangentbordet utan att jag knappt vet vad de skriver. Hur underbar känsla som helst.

Ha en underbar dag - det ska jag ha medan solen förgyller hela landskapet med sin närvaro

Ska till mina underbara nior idag.

De blir nog inte lika glada att se mig. Jag har gjort skrivövningar i ett helt år med dem. De ingår i mitt examensarbete. Jag ska jämföra deras texter från i höstas med nu på våren. Har de utvecklats? Är det någon skillnad när de skriver för hand eller på datorn? Detta är vad min undersökning går ut på.

Jag har jobbat färdigt med dem så när jag säger det idag blir de nog glada.

Jag var på handledning om mitt examensarbete igår och helt plötsligt blev det mer jobb. Man "måste" ha artiklar med. Man ska helst ha engelst litteratur oxå. Så nu blir det ett nytt besök på biblioteket på fredag och sedan har jag att göra för nästa fredag ska det jag gjort skickas in för bedömning och fortsatt handledning.

När det gäller mina andra skrivarkurser jag går Att skriva på nätet och Kreativt skrivande går det ok. Jag får GK på uppgifterna och det räcker ju. Jag lägger inte ner så mycket energi på dem, för jag går dem dels för att jag älskar att skriva, men oxå för att få läsa 100% och studiemedel för 100%.

Jag har sökt två kurser till hösten som heter Kreativt skrivande II och en engelsk kurs om skrivande på engelska.

Till sommaren ska jag gå en kurs som handlar om hur jag som lärare kan få en bra skrivundervisning. Att jag läser så mycket är för att jag inte har så mycket jobb som kan ge mig lön. Jag jobbade på ett äldreboende i somras, men när jag hade tre nätter kvar kom lögner och skitsnack så jag söker inga fler sommarjobb nu. Jag älskade det jobbet, men jag utsätter mig inte för trakaserier mer.

Idag är det en ny dag på Vändpunkten och det känns lite nervöst. Förra veckan grät jag ju i fem dagar efter den träffen. Jag mår bra idag och hoppas av hela mitt hjärta och jag ska göra det klockan 19 ikväll med.

Är det klokt med dessa kalla dagar? Vi ska väl kunna byta ut våra vinterjackor snart?
Jag vill det i alla fall.

Ha en skön dag i kylan - det ska jag ha

Resereporter ?

Jaha, efter att ha läst en nyfunnen blogg så blev jag inspirerad att söka mig utomlands som resereporter. Man ska blogga och ta bilder från platsen där man är. Låter inte det spännande? Jag skulle skriva vem jg skulle ta med mig och då skrev jag min make såklart. Jag valde två resmål som jag redan varit på eftersom då har jag lättare för att blogga om stället.

Kanske detta är något för er andra oxå. Kolla HÄR då.

Tunga dagar

Vilken vecka jag haft. Vilken smärta jag känt. Vänder det nu? Nu är det inte bara jag som lider nu är det dottern, dotterns alla kompisar och bästisens familj.

Vi måste helt enkelt vara rädda om varandra. Vilken tankeställare det blir när olyckan är framme. Jag var och pussade på denna underbara flicka som ligger ihopsatt på intensiven just nu. Hon ska opereras mer nästa vecka och jag är så ledsen för hennes skull och hennes familj. Vilka dygn de haft och vilken tid de har framför sig. Men de fixar det, med sin familj, släkt och vänner, så blir detta med bra.

Men för dotterns del är det jobbigt. Hennes "andrahälft" "Siamesiskatvilling" är borta och de går i nian och nästa termin ska de gå på en varsin skola. Det smärtar min dotter kan ni tro. Men jag försöker verkligen få henne att ta en dag i
taget. "Vem ska jag sitta jobba med på hemskunskapen, Vem ska jag sitta med under alla lektionerna?" Frågor som dottern grubblar på hela tiden. Men en dag i taget, blir det bra och det som händer iskolan ordnar alltid sig. Även om det inte känns så just nu.


Vi vet inte när henne kompis kommer på sina kryckor i skolan. Förhoppningsvis innan skolavslutningen. Vi vet bara att idag sover hon mycket och att hon längtar väldigt mycket efter min dotter. De skulle åkt till Ullared i morgon och det var vad hon sa när hon kom till akuten. "Vi som ska till Ullared". Det blir bra, jag vet det, med lugna fina tankar och mycket kraft åt kompisen så blir detta bra. Min dotter har startat en grupp på facebook och den har fått 93 medlemmar innan det ens gått ett dygn. Hon är så lycklig över detta.




Ett fång rosor till er alla för era fina kommentarer under ina tunga hemska dagar.









När det gäller min egen smärta hoppas jag verkligen att ni alla har rätt
-att mitt skrivande blir bättre
-att jag blir starkare
-att gråten läker
-att jag kommit långt som gråter och jobbar på med mina känslor

Om ni inte har det ska ni få...
I dag ska jag till högskolan och få handledning på mitt examensarbete. Det känns jobbigt för det är grupphendledning och jag skriver ensam och har ingen att bolla mina tankar med. Jag vill och behöver ett enskilt handledningssamtal och det ska jag kräva. Det har jag rätt till anser jag. För jag lär ju mig att stå upp för mig själv, eller hur? Det står att vi har rätt till 25 timmars handledning och vi får 10 timmar i grupp, varav jag får ca 20 minuter. Tänk vilken lätt jobb våra handledare får. I stället för att handleda eleverna 75 timmar på 20 veckor handleder de oss 10 timmar under 5 tillfälle. Här ska det ställas krav. Borsta bort smärtan, Cattis och stå upp för dig själv, ja, det ska jag göra.

Ha en skön aprildag - jag ska göra så gott jag kan

Då gråter vi idag igen

Äldsta dotterns bästa kompis blev påkörd av en bil igårkväll när hon körde hem på sin moped. Hon ligger nedsövd efter operationen som pågått hela natten. Ett brutet nyckelben, avslitna ledband till bäckenet och ett brutet ben. Dessa skador fick hon när hon landade i gräset, hade hon landat på asfalten hade hon inte överlevt.

I dag går ALLA mina tankar till henne och hennes mamma, pappa och två systrar + alla hennes kompisar och framför allt min dotter som gråter hela tiden.

Hoppas ni andra får en bra dag - vi gör så gott vi kan.

Min födelsedag

Jag och mina döttrar åkte till Åhus med kameran. Vi tog en massa bilder och hade det jätteroligt.
Nu har jag doppat fötterna i havet. Det gick bra i cirka 30 sekunder, och sedan gjorde det ont. Men vad gjorde det när jag var där med mina underbara döttrar. Jag har finfina bilder på dem, men måste fråga dem om de vill vara med på bloggen, så förmodligen kommer de med i bloggen i morgon.




Mosters älskling som alltid vill vara med mig och idag följde han hellre med mig än att vara med sin mamma och syster. Här är min älskade systerson rätt trött på vårt fotograferande och det blåste mycket så han frös på bryggan.











Här är jag med min bästaste vän och hennes söte son på ett fik i stan. "Lite" sur var hon för vår utflykt blev inställd som var planerad innan jag blev utmattad igår. Nej, sur var hon inte, för vi har varit vänner i tio!! år och aldrig varit ovänner. Inte ens en liten liten gång. En rätt häftig historia faktiskt.



Ha en härlig söndag - det ska jag ha framför tvn och njuta av att var 41 år gammal.

Tårarna är torkade

på det lilla barnet som gråtit i flera dagar nu. Utmattningen var total igår eftermiddag och jag tom gät när jag läste alla era fina kommentarer.

TACK!!! det har verkligen värmt mig igår när det var så jobbigt. Men nu har jag samlat kraft, pratat med min underbara familj som stöttar mig i hela denna jobbiga process.

Det är inte så lätt att se sin mamma så ledsen och utmattad som mina barn gjort, men som tur är har jag inga problem med att prata med dem. Svårigheten ligger med maken. Där är det mer smärtsamt att prata och då låter jag bli. Otroligt destruktivt, men ett skydd för mig när jag har det jobbigt. Men nu är den blockeringen oxå borta och jag känner att denna dagen blir bra. Och den bör den bli för idag är det min födelsedag. Hipp Hipp Hurra för lilla mig idag.

Jag ställde in mitt "kalas" idag igår när jag mådde som sämst, men vi bestämde på kvällen när jag mådde lite bättre att det blir ett litet "kalas" på ett kondis i stan. Som sockerberoende med inget socker i kosten är det inte roligt att ha tårta hemma heller, så den enda tårtan jag har är de fina virkade tårtorna som jag gör själv.




Jag önskade mig ett par skor av maken och igår ville han ut och handla med mig, men som ett litet tjurigt, ledsamt barn ville jag inte ha några j-a skor eftersom de inte kunde lindra min smärta. MEN som den underbara maken han är kom han hem med presenkort i den skoaffär som jag bara älskar och det var på så mycket att jag kan köpa 2!!! par. Så jag ska nog be dem öppna affären idag, det gör de säkert tror ni inte det.



Vad skönt att det är en bra dag idag, inte för att jag tror att smärtan är långt borta, men jag bryr mig inte om det. Idag mår jag bra och det tänker jag jobba med att göra hela denna dagen, för det är jag värd.

Ha en skön dag - det ska jag ha nu när jag verkligen gått in i 40+klubben

Jag ångrar mig

När jag fick reda på att jag skulle få gå på Vändpunkten blev jag så glad. Jag var lycklig över att få göra denna resa som anhörig till beroende. Jag blev ledsen redan vid första träffen. Sedan var jag ledsen inombords i flera veckor. När det vände kände jag sådan lycka och glädje över att vara en i gruppen med dessa fantastiska människor som jag fått lära känna. Glädjen varade bara i tre veckor fram tills i onsdags, då något hände igen inom mig. Jag grät en halvitmme när jag var där och sedan dess har jag bara fortsatt att gråta av olika anledningar.

Idag kan jag känna att jag ångrar mig att jag bärjade där. Jag har aldrig någonsin haft så ont inom mig som jag haft dessa veckor. Smärtan jag har idag i bröstet önskar jag ingen annan. Jag vill ha lindring, jag vill inte vara anhörig till alkoholister. Jag vill helt enkelt vara lycklig och få ha de som respekterar mig och älskar mig omkring mig. Jag vill inte känna den smärtan som denna resa satt igång. Jag vill inte minnas de minnena som kommit upp under denna resa. Men det är så dags att ångra sig nu. Det går inte att backa tillbaka och slippa smärtan.

Förhoppningsvis lindras den lite lite dag för dag. Det är min önskan i alla fall.

Cykel+glasögon trasiga=dyrt

Igår hamnade jag i diket med mina hundar och en cykel ovanpå mig. Jag har cyklat med dem länge ohc många många gånger och jag har fram tills igår klarat av dem båda, men igår var jag inte riktigt med och hamnade i diket. Stänkskämen gick sönder men annars klarade vi oss förutom min heder om att vara en cool cyklist försvann.

På kvällen när jag skulle putsa glasögonen delade de nästan på sig vid näsan. Så nu behöver jag nya glasögon med, men de är försäkrade så jag behöver inte betala något som tur är. De limmade dem på synsam, men det har redan lossnat så jag kommmer att ta på mig solglasögonen snart, för det är de enda paren jag har koll på.

Gårdagen blev rätt bra om jag ska diskutera mina studier, jag satt mycket med mitt examensarbete och det flöt på bra. Om det sen är det enligt skolan, det vet inte jag.

Jag ska sitta här i mitt lilla rum idag med så får vi se hur långt jag kommer. Det är jag och hundarna som är här i tystnaden och jag bara älskar att plugga när det är tyst omkring mig.

Hoppas ni får en bra lördag - jag ska göra så gott jag kan för att få det

Studierna i första hand idag

Nu är tårarna torkade och nya tag tas idag. Jag vet att det är sorgen som kommer ut när man gråter, men ibland önskar jag att den kunde stanna där den var för det är så otroligt jobbigt att gråta.

Jag ska inte hoppa av någonting, men det är intressant att bolla med tanken. Maken sa att om hälsan sa nej till studier kanske jag skulle ta en paus. Mitt svar blev: Hälsan säger nej till tvätt och disk. Om man lever 5 personer i ett hus och den yngsta är 14 ska jag inte behöva serva alla, anser jag. Samtidigt vet jag hur tonåringarna fungerar, hur de lever i sin lilla värld och blir förvånad när deras mamma har annat att göra än att tömma diskmaskinen, eftersom "du har ju varit hemma hela dagen"

Jag har anpassat hela mitt liv efter andra eftersom jag har varit så medberoende. Nu vägrar jag vara medberoende längre. Nu är det jag som är viktig. Jag har mitt lilla skrivarrrum, min dator och vattenkokaren, jag behöver inte mer för att få göra det jag vill - SKRIVA




Ha en skön dag - det ska jag se till att få