Rapport från tonårsmorsan

Fredag kväll i tonårslägret.

16-åringen har tillbringat flera timmar på sjukhuset hos sin bästis. Kommer hem och äter och sedan skjutsar hon 17-åringen på moped en mil för en grillkväll med kompisarna.
16-åringen kör hem och packar övernattningsväskan och kör till grannbyn för att vara med kompisarna hela natten.
14-åringen har jag paxat ikväll för hon behöver lite lugn och ro hemma istället för ute med kompisarna. Vi körde och hyrde film och köpte godis.

På vägen hem kom det jag lever på än:

"Mamma, jag tycker att vi har en bra relation"

Yes!! Jag har lyckats. Älskade dotter min, så go du är.


Ha en härlig dag med kärleken omkring er - det ska jag ha

Detta är jag

Detta är Vändpunktens symbol. En fjäril. Jag har kommit ur puppan och blivit en fjäril som ska klara mig själv nu (eller??)

Sista gången fick vi några ord med oss om hur vår resa varit. Orden om mig är

CatharinaDu sa när du kom att det känns bra, men att du ville må ännu bättre. Du har också sagt att om du visste att du skulle bli så ledsen var du tveksam till att du hade gjort denna resa. Det vi tycker oss se är att du är i fas med dina känslor, du visar både vem du är och vad du känner och det vinner du på. Du visar också att du tar ansvar för det du känner.

Min vändpunktens medalj blev laddad med Lugn, närvaro och tillit

Redan några dagar efter sista tillfället känner jag att Vändpunkten är något jag verkligen vill ha md mig i livet. Jag tror min smärta inomords har gjort sitt. Den kan inte slå till med sådan kraft igen, det är omöjligt. Nu har jag bearbetat det och känt sorg i nästan tre månader tillsammans med de som ledde gruppen och kraften från mina nyvunna vänner. Nu klarar jag mig. Jag ångrar inte den tid jag varit där. Aldrig, nej, jag är tacksam för de insikter jag fått och att jag har fått dela dem med en grupp, sluppit vara ensam i allt.

Den ensamheten jag känt i hela mitt liv fram tills jag hittade OA(Overeaters Anonymous) där jag hittade lösningen för mit matmissbruk.

Idag ska jag ha denna känsla med mig som är tacksamhet och kärlek och dessa krafter ska ge mig styrka att fortsätta jobba med min uppsats, som faktiskt börjar ta form


Ha en skön lördag - fyll den med kärlek och tacksamhet - det ska jag göra

Ny dag framför datorn

Idag hoppas jag att jag kan vara lite effektivare framför datorn. Jag är inte riktigt nöjd med min insats igår, men samtidigt behövde jag de stunderna ute i cyberrymden oxå, kände jag. Nytt inlägg blev det oxå på virkbloggen eftersom jag lyckats få några figurer klara.

Jag skrev det som jag planerat att göra igår och idag ska jag börja gå igenom hela uppsatsen från sida 1. Jag engagerade maken igår med att lära sig att göa diagram som jag ska ha i arbetet. Så det blir vårt lördags nöje i morgonkväll.

Nu är det dags för frukost och sen en cykeltur med hundarna innan jag börjar dagens pass. De andra rollerna som mamma, styvmamma och fru, de rollerna återkommer den 26 maj. Det räcker va? De kan ju börja träna sig utan mig eftersom jag ska vara borta i 6 veckor till hösten



När kvällen kommer är jag trött och hamnar nog i soffan igen, om jag inte somnar framför datorn.




Ha en underbar dag kära vänner - jag ska försöka ge mig en fin dag

Ledsen

Mitt paradis ska säljas. Just nu när jag hittat min lilla tillflyktsort.

Jag hoppas innerligt att jag kan köra dit och vara där en vecka till innan den byter ägare. Svärmor är 70 år gammal och jag förstå mycket väl att hon inte orkar med den. Hade den inte varit så långt iväg hade vi köpt den.

Men, men allt har sin tid och jag får känna tacksamhet över de veckor jag haft tillgång till den. Vi ska dit när makens son tar studenten och jag hoppas sen att jag kan åka dit ensam med hundarna en gång till i sommar.

Jag pluggar och skriver med en del avbrott, som en pratglad syster, en dotter som vill bli bjuden på pizza ikväll. Och den andra dottern som det ska ordnas skjuts för när hon ska hem från sjukhuset.

I morgon låser jag dörren och stänger av mobilen så jag får mer lugn och ro.

Ha en fortsatt bra dag - jag ska försöka hitta fokuseringen på mina studier

Rapport från tonårsmorsan

Onsdag 12 maj

10.00-telefonsamtal för att organisera skjuts och mat till 16-åringen som ska sova hos bästisen på sjukhuset där kina-mat ska ätas.
19.00 kör till maxi för att köpa godis till sjukhusövernattningen och mjölk till dem där hemma.
19.30 körning till grannbyn med 14-åringen och hennes bästis
20.30 maken skjutsar sonen en mil bort till en klasskompis.
21.15 hämtning av 14-åringen.
21.30 auktionsbjudningar på klänning till 14-åringen som förloras på målsnöret.

En helt vanlig dag hos oss.

Ha en skön dag - det ska jag ha framför datorn med min tekopp och tio nya böcker att läsa som handlar om skrivandet

Varför vill inte tonåringarna vara hemma?

Varför möter jag dem i dörren och de säger "Hej mamma" och sen är det ryggen jag ser när de försvinner?

Jag gillar verkligen att ha mina tonråingar hemma, men det är inte mycket jag ser av dem. 16-åringen var borta 3 dygn av de 6 som jag var borta förra veckan och när jag var hemma i måndags, mötte hon mig med ytterkläderna på. Då skulle hon vidare till grannbyn efter sitt sjukhusbesök hos bästa kompisen. När jag sa att jag ville träffa henne fick jag till svar "det är du som varit borta mamma, jag ska väl inte behöva vara hemma nu när det var du som var iväg?"


Allt är säkert helt normalt, men jag kan inte låta bli att tycka att det är "lite" jobbigt att de börjar bli stora och på väg härifrån.

Men jag fick en liten flashback igår och kom då fram till att jag oxå var mer borta än hemma när jag var 16, med skillnaden att INGEN någonsin sa att de ville att jag skulle vara hemma. Därför har jag lite svårt att relatera till hur jag var som tonåring.

Detta är livet för alla tonårsföräldrar kan jag tänka mig och eftersom min relation till våra tonåringar är så lugn och fin gillar jag verkligen när de är hemma. Jag har bråkat med dem vad jag ska, det gjorde jag när jag var utbränd och uppe i mitt matmissbruk, då fick de skäll som heter duga, kan jag lova. Dit vill jag inte igen, utan nu kör jag den kärleksfulla vägen och kan bara konstatera att den fungerar MYCKET bättre än den vägen med skäll, hot och hårda toner. Eftersom det var den senare vägen jag är uppvuxen med och att jag idag är utan kontakt med mina föräldrar kan jag bara hoppas att min väg är bättre för oss alla.

Igår hade jag en diskussion med 16-åringen som påstod att hon alltid var hemma. Då förklarade jag att det var ren lögn. Hon var alltid hemma tills hon fyllde 15 och tog moppekortet, men efter det är hon mer borta än hemma och det skulle hon stå för. Hon levde lite kvar i det gamla när hon låg på soffan och tittade på tv, men det var faktiskt för två år sedan, och det förstod hon, sedan var den diskussionen klar. Tonåringarna får gärna vara med sina kompisar, bara vi kan kommunicera hur det ska fungera och när de ska vara hemma, så de inte bara kör mellan byarna utan min vetskap. På moped. Då kan det hända så hemska saker som det gjort med 16-åringens bästa kompis. Som fortfarande ligger kvar på sjukhuset med skador som det tar månader för att läka. Den kompis som hon faktiskt ska sova hos i natt på sjukhuset med kina-mat, godis och mys. Det kallar jag en fantastisk bästis-relation.

Jaha, då blev det lite tankar kring hur jag är som tonårsmorsa. Säkert som de flesta, men förhoppningsvis en bra mamma i mina tonåringars värld.

Idag ska jag bara summera ihop lite tankar och litteratur i mitt arbete innan jag ska åka och låna fler böcker och sedan gå på en avslutningsträff på Vändpunkten. Jag är nog den enda som är glad att det är slut. Men sen är jag ju den som gråtit mest oxå. Usch, jag säger det en gång till, Hade jag vetat om att jag skulle gråta och ha sån smärta inom mig dessa veckor på Vändpunkten hade jag aldrig gått där. Men jag hoppas att det hjälper mig i det långa loppet, men insikterna som kommit kunde jag varit utan.

Insikten om att jag aldrig varit nummer ett för min mamma, aldrig som barn, aldrig som tonåring och definitivt aldrig som vuxen, den insikten kunde legat gömd lite till tycker jag. Fast samtidigt hade den smärtan kommit när jag inte hade kunnat hantera den och det har jag fått hjälp och stöd med nu.

Men, men jag klarar det med, det vet jag. Smärtan inombords är inte så stark längre och det ger mig tro att allt verkligen ordnar sig.

Oh, det blev ett långt inlägg som inte handlade om skrivandet, men det var ändå lite tänkvärt för mig.


Idag ska jag verkligen känna tacksamhet över att jag är en tonårsmamma som gillar att vara med mina barn


Vad känner ni tacksamhet över?


Ha nu en skön dag, även om det regnar - hitta något som ger er glädje och kraft - jag ska göra vad jag kan för att hitta glädjen och kraften idag.

Hemma igen vid mitt skrivbord

Jag lämnade mitt paradis igår kl 4 och dessa bilder är tagna 4.10. Rätt mysigt att få uppleva detta. Jag stannade på en bro för att fotografera och det var magiskt.

Jag var mycket trött när jag körde hem så det blev många korta stopp för att få lite vind i ansiktet så att jag kunde vakna till liv.

Det var skönt att komma hem, men tiden går alltid så fort när jag är iväg och det är så tråkigt.Därför ser jag fram emot mina sex veckor i London, då ska jag INTE åka hem tidigt. Då ska jag verkligen få tid att bara vara där och samtidigt längta hem, som jag inte hinner göra vid dessa korta turer.



Jag var och träffade min handledare igår och min uppsats är inte katastrof. Varför har jag gått omkring och trott det, frågar jag mig då. Lite mer litteratur och intressant fakta och ett gigantiskt jobb med det språkliga, är vad jag har kvar. Det är jobbigt med det språkliga i de vetenskapliga uppsatserna eftersom jag är lättare och roligare att skriva skönlitterärt.Men jag har först 5 hela dagar(och nätter) och sen ytterligare 5 hela dagar (och nätter) innan den ska vara klar och komplett. Det känns ganska bra rent tidsmässigt, men det visar sig om känslan är rätt när jag börjar jobba ordentligt med den på torsdag.
Idag blir den en ganska lugn dag, jag ska inte tänka alldeles för mycket för det har jag gjort i en hel vecka.





Till Anne, vill jag säga att jag har en del tips om boende i London, men du kan väl maila mig så kan jag skriva lite längre till bara dig. Min mailadress hittar du till höger under det lilla fotot.


Ha en underbart fin dag alla ni - jag ska göra mitt bästa för att få det

Måste snart packa

Men det är rätt svårt att åka härifrån nu när jag börjar må bra, och skrivandet verkligen har kommit igång. Jag har suttit saedan kl 10 och skrivit. Räknat ord, gröna och röda streck i de datorskrivna texterna, kollat styckeindelningar och allt annat roligt man kan kontrollera i texter. Nu är det snart dags att räkna adjektiven, det sägs nämligen att flickor använder fler adjektiv i sina texter än killar gör. Det ska jag ta redan på nu.






Nu skiner solen och jag har precis varit ute med hundarna och på den promenaden såg jag dessa fantastiska blommor. Hundarna höll på att trampa ner dem, men jag hann ta bilden innan de trippade runt där.





Denna bild tog jag på första promenaden










Denna bild tog jag idag på samma blomma








Njut mera av er dag - det gör jag framför datorn med att räkna adjektiv nu. (Jag menar allvar faktiskt. Jag har det jättebra idag)

Sista dagen i skogen och tystnaden

Nu när jag äntligen börjar må bra, sover gott och känner att jag får mycket gjort, då är det dags att åka hem till familjen igen. Jag har hela dagen här till mitt skrivande och jag ska verkligen få mycket gjort. Jag har legat länge idag så jag ska inte vila mitt på dagen för jag ska sova tidigt och gå upp mitt i natten(3) för att köra hem.

Så, idag ska jag njuta av ensamheten, tystnaden och den vackra omgivningen för jag vet inte när jag får uppleva detta igen. Förhoppningsvis snart, men you never know.


Mina två uppgifter i de andra kurserna är inlämnade och jag hade läst fel, det var inte 10 000 ord, det var 10 000 tecken(inklusive blanksteg). Det är faktiskt en otroligt stor skillnad. Den ena uppgiften skulle jag tolka fritt ordet förgrening och jag skriver helst om relationer så jag skrev om en delning mellan ett gift par. Vi hade fått fri tolkning så jag hoppas det blir godkänt.

Texterna som jag arbetar med i mitt examensarbete räknar jag ord och hur de har gjort sina styckeindelningar. Idag ska jag räkna adjektiven för att se om tjejer skriver mer målande med mer beskrivningar än vad killar gör. Låter det tråkigt? Ja, kanske men alla undersökningar som ska göras i ett examensarbete är säkert inte alltid roliga. Min make sa igår att det var en konstig uppgift. Men jag har valt den själv, svarade jag. Han undrar nog hur jag tänker. Det vet jag knappt själv längre. Men jag räknar hellre ord än gör jämförelser med olika teorier och sånt djupt som jag knappt förstår själv.

Jag vill tacka för era fina kommentarer, de värmer mitt hjärta så mycket. Tack Anne, att du skrev din första kommentar igår, jag läser gärna fler.

Ha en skön dag - det ska jag ha

Solen skiner

fåglarna kvittrar och det är otroligt kallt ute. För min del har jag slutat använda vinterjacka för det är ju MAJ månad, men den skulle behövas faktiskt. Men jag går och ser vårlik ut i min fina tunna vårjacka med en täckväst över och bara ler över den fina sol som skiner på mig.

Nu börjar jag komma igång med mitt skrivande och snart ska jag hem igen. Det blir att hoppas på att jag kan fortsätta med samma energi hemma med. Det verkar vara tråkigt hemma i huset när både jag och hundarna är borta. Sådan tur att vi snart kommer hem igen. OCH vilken tur att jag lämnar hundarna hemma när jag åker till London i 6 veckor till hösten.

Min ångest över mina skrivuppgifter i de andra skrivarkurserna jag går är borta. Jag har kommit på vad de ska handla om. De ska bara ner på pappret oxå. Det är ju inte så svårt för en som älskar att skriva, eller? Novellen behöver bara vara på 10000ord. När vi lämnat det till vår grupp har vi sen två veckor på oss att skriva om med hjälp av deras kommentarer innan vi lämnar in den slutgiltiga versionen som blir bedömd.

Jag ska jobba med mina elevtexter idag. Igår satt jag och räknade ord i de skrivna texterna som de skrivit för hand. Idag ska jag sammanställa det resultat och se vad jag kan dra för slutsats av det.

Ha en skön dag - klä er varmt om ni ska ut - det gör jag