att du saknar min närvaro.
Mina fötter som tassar mot det kalla björkgolvet,
mina armar instuckna i en tjocktröja från Amsterdam.
Du saknar mig och min systers skratt på fredag kvällarna,
vårt småprat om nätterna
och våra lördagar som tillbringas i solen.
Jag vet att du saknar vår närvaro,
våra kramar på morgonen
och allt annat som fick dig att känna dig levande.
För nu jobbar du bort din smärta,
försöker glömma att du har halv-vuxna barn 23mil bort.
Förlåt pappa, men du gör mig ledsen.
Du är så jävla stolt så du kan inte ens ringa,
fråga hur det går i skolan eller låtsas vara intresserad.
Du är så jävla stolt,
det talar för sig själv.
8 kommentarer:
Ja hon är ju för duktig! Poesi är som bäst när det kommer från ens egna känslor precis som nu! Kram till henne!=)
Fin dikt! Jag tycker att jag känner igen bra poesi när jag läser den men kan omöjligt säga varför. Verkar som orden bara kommer rätt hos en del. Jag skulle aldrig kunna skriva nåt sånt.
Nej, hon är makalös denna tös. Gå gärna in på hennes blogg och läs hennes dikter. Jag har länkat till den i vänstra marginalen.
Det tar inte många minutrar när hon skriver ner en dikt. Mycket fascinerande.
Cattis
Jag har just varit inne och läst i hennes blogg.
Jättebra!
jännö är så underbart bra
Visst är hon mitt <3.
När kommer du så jag får se ditt leende i jennes rum igen? och dina stickor vara igång?
kan du hjälpa mig . jag vill också skriva en bok. men jag har ingen aningen hur man skriver eller hur jag ska börja ? :/
melja mig om vill ge mig tips elr nåt hannasisi@hotmail.com
jag kommer snart, ska bara repa klart alla föreställningar och hitta inspiration till livet, men det fixar jag nog snart
<3
Skicka en kommentar