I'm home again

Eastbourne är en mycket vacker stad, det visste jag i och för sig att den var eftersom det är en stad vid havet, men det var så fantastiskt vackert där, så det var riktigt magiskt. Det blev en riktigt fin vecka för mig, med mycket vila och egentid. Jag är inte riktigt van vid att inte ha något att göra, för jag har ju pluggat i tre år och skrivit på boken samtidigt, men denna resa var utan dator så jag fick verkligen tid att baravara. Det var lite jobbigt emellanåt, men jag försökte verkligen se det positiva i det hela tiden.





Här är Jennifer och jag på mitt lilla rum och pratar och myser första dagen jag träffade henne i Eastbourne.

Det var underbart att veta att hon var där nere när jag kom dit och att jag skulle få möjlighet att vara med henne. jag träffade henne lite varje dag och vi hade det roligt tillsammans. Jag fick följa med till kyrkan som de besökte varje dag och parken där de hade sina aktiviteter. Jag fick även vara med när tre konfirmander döptes i havet, det var en fin ceremoni att få bevittna. Det var underbart att få se henne tillsammans med alla de nya vännerna som hon träffat där.






Vi startade vår vecka på Starbucks såklart. Ett besök om dagen var vad Jennifer ville ha där sista veckan. Jag sa, såklart inte nej till en kopp te där heller. Och jag valde inte den minsta koppen heller.














Jag bodde på ett fantastiskt mysigt bed and breakfast med alldeles underbara ägare som gjorde att allt kändes så enkelt och fint med min mat och mitt boende de dagarna. Jag kommer defenetivt att åka dit igen och bo hos dem för det var otroligt billigt och fint hos dem.






Nu är jag hemma igen och ska ta tag i mitt vardagsliv, men det är en vecka innan konfirmation så det är en del att tänka på innan dess, men en sak i taget så ordnar allt sig - det har jag ju lärt mig vid det här laget.



Jag önskar er ella en fin söndag - själv ska jag fortsätta få ordning på min tvätt, mina tankar och mina mål