VÄLKOMNA HIT

Välkomna till min skrivande värld som består av mycket mer än att skriva min bok. Jag har skrivit på min bok sedan hösten 2007. Den är klar när jag räknar orden, men jag har några få scener kvar att skriva. OCH självklart behöver den bearbetas och jobbas med mer innan den ska skickas till förlag.








Jag läser till lärare och har då även läst några skrivarkurser på nätet. Att skriva för barn och unga, Kreativit Skrivande, Att skriva på nätet och Kreativt Skrivande II och Kreativt Skrivande III.



Lämna gärna en kommentar när ni hälsat på. Det värmer mitt hjärta oerhört mycket om ni vill ta den minuten till det. Då kan jag leta upp er i cybervärlden och göra detsamma hos er.


lördag 20 juni 2009

Utmaning 171 - att komma försent

Han kan knappt tro sina ögon. Är det verkligen Sara som kommer där. Det pirrar i magen, han har inte sett henne på över tre år. Hon har inte sett honom än, så han står och tittar på henne och hon är fortfarande lika fin som hon alltid har varit. Det har alltid varit något speciellt med Sara, det har han tyckt ända sedan han lärde känna henne för 15 år sedan. Hon skiner alltid som en sol när de träffas. Hon har ett leende som kan få vem som helst att smälta. Hon är och har alltid varit en en klippa tycker Henrik.

Äntligen, hon har upptäckt honom. Hennes leende sprider sig så hela hon skiner upp. Denna utstrålning är outstanding för Henrik. Han känner sig nästan lite svag i knäna. Kan man göra det fast man känt varandra i 15 år? tänker han.

-Heeeej, vännen, säger Sara och ger honom en hård go kram. Henrik kramar tillbaka och frågar:
-Hur är det?
-Alltid bra när jag får träffa dig, hur är det själv, frågar Sara och ger honom hela sitt hjärta känns det som, när hon ler.

-Jo, det rullar på som vanligt.
-Ingen ny tjej?
Det hugger till i hjärtat på Henrik. Ny tjej?
-Nej, jag hinner inte säger han samtidigt som det känns inombords för att han ljuger. Han har aldrig talat om för Sara om sina känslor. Han har under alla dessa år betett sig som en kompis från barndomen och det har han varit nöjd med, tills nu. Nu skulle han verkligen vilja ha mer av Sara än han haft tidigare.
-Hinner inte? Kärleken har man alltid tid med, säger Sara och skrattar samtidgit som hon visar fram vänsterhanden som har en blänkande fin guldring på ringfingret.
-Titta på mig, jag hinner förlova mig igen fast jag jobbar och jobbar. Hittar man rätt hinner man. Det kändes som om det inte gick att andas nu. Förlovat sig? Det tog ju nyss slut med Magnus, tänkte Henrik. Hur har hon hunnit träffa en ny man igen. Varför kunde inte jag hinna före. Han var återigen för sent ute när det gällde att få berätta för Sara om sina känslor han haft för henne i 15 år.

Jag får försöka berätta för henne nästa gång vi träffas om jag vågar och hinner innan hon berättar om sina känslorför denna nya man. Jag hoppas verkligen jag hinner, tänker Henrik

5 kommentarer:

Anonym sa...

Sv: Du är inte alls tjatig vännen! Blir bara glad när jag läser dina kommentarer =) bli glad när jag ser att det är från dig. Vilken tur att du tycker dom är fina *ler* Det gör mig stolt över mig själv!!

Åh, vilken text. Så sann, det kändes som om det var jag som stod där. Jätte fin text, jag hoppas verkligen att han inte kommer för sent nästa gång!

kram!

malix sa...

hmmm den tog där den skulle visst finns det sådana stunder i livet när man på något sätt alltid är sent ute oftast när känslor är inblandade

Margareta sa...

Skönt att han fortfarande vill säga vad han känner utan att låta sig hindras av att hon har en annan.

Miss G sa...

i vissa lägen gäller inte "bättre sent än aldrig"...väl uppbyggd text!

Siestri sa...

Bra skrivet man kan verkligen känna med personerna.